# ID: svediakorp-gov425434
# author: Désir (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 363
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär!
Det är en svår period för de transatlantiska förbindelserna.
Det paradoxala i denna svåra situation måste understrykas, eftersom Europa uttryckte en exemplarisk och odelad solidaritet efter den 11 september, med de medel vi har till vårt förfogande, vilket kommissionär Patten påpekade.
Visst kan man alltid anklaga Europa för avståndet mellan internationella ambitioner och försvarsresurser, eller samstämmigheten i den gemensamma utrikespolitiken, men faktum är att Europa visade solidaritet.
Vi har en del att lära av vår resurssvaghet.
På den punkten ansluter jag mig till vad Obiols sade.
Vi måste också inse att kommissionen och rådet går bet på grund av den amerikanska regeringens attityd.
Samtidigt som denna regering är krävande i fråga om solidaritet, är den helt likgiltig för den egna politikens konsekvenser för Förenta staternas partner, inklusive utvecklingsländerna.
Jag tänker bl.a. på de eventuella konsekvenserna av besluten inom jordbruket och stålsektorn.
Vi vill alla stärka förbindelserna med Förenta staterna, men samarbetet får inte stärkas till priset av att Europa måste göra avkall på sina ståndpunkter.
Jag anser inte att man skall anklaga kommissionen för att sakna strategiska visioner: inom de transatlantiska förbindelserna försvarar kommissionen europeiska ståndpunkter.
Men inför den amerikanska regeringens blockering får vi absolut inte ge avkall på att vara oss själva, utan kanske hävda vår europeiska strategiska vision mera allmänt, på internationell nivå, om hur vi skall möta de stora problemen med kollektiv säkerhet, gemensam utveckling, problemen med jordens framtid och miljön.
Vi bör således känna oss manade att inte låsa oss i en konfrontation med Förenta staterna.
Svårigheten just nu beror också på att Förenta staterna har svårt för att gå med på att Europeiska unionen gör anspråk på att vara en partner som behandlar andra som jämlikar och att ha en vänskaplig förbindelse som också medför jämlikhet och ömsesidighet.
Vår sak är att hävda vår europeiska identitet, som Bonino talade om.
Det tror jag vore en mycket viktig faktor för att åter skapa jämvikt i förbindelserna med vår amerikanska partner.
