# ID: svediakorp-gov425423
# author: Mann, Erika (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 460
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kolleger!
Herr rådsordförande, herr kommissionär!
Min kollegas avslutande ord skulle passa perfekt som inledning i mitt tal.
Vi behöver verkligen fler strategiska överläggningar och visioner.
Det är en mycket, mycket svår situation vi har.
För att återigen närma oss varandra på lång sikt krävs det ett försök att placera de transatlantiska förbindelserna på ny grund och att vi övergår till strategiska överläggningar.
Jag har koncentrerat mig på att för utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi undersöka de ekonomiska effekterna och har kommit fram till följande resultat - mina kolleger har stöttat mitt arbete, och jag vill tacka kollegan James Elles för att han infogade detta i betänkandet.
I allt väsentligt har vi utgått från att den transatlantiska marknaden redan existerar.
Detta kan kontrolleras inom flera sektorer.
Detta får dock konsekvenser i och med att politiken och allmänheten knappast känner till detta.
Vi utgår huvudsakligen från att vi är konkurrenter.
Å andra sidan är vi väl medvetna om att vi står varandra mycket nära och är partner.
Detta resulterar dock relativt sällan i politiska handlingar.
Vi kommer alltså att tvingas ta den ekonomiska verkligheten på större allvar och reagera med politiska reflexioner.
Vi bör även överväga strategisk planering.
Detta får stora konsekvenser.
Vi konstaterar att vi allt oftare känner oss frustrerade.
Vi ställer oss alltmer frågande.
Vi ser att man avskärmar sig, vi ser en återgång till nationell politik - huvudsakligen i USA, men låt oss i rättvisans namn säga att inte heller vi är helt fria från detta - och en ökning av så kallade amerikanska och europeiska värden.
Detta leder också till fler handelstvister, vilket är resultatet av dessa problem.
Frågan är: Vad kan man göra?
Min kollega James Elles sade helt riktigt att vi måste uppdatera den nya transatlantiska agendan och det transatlantiska ekonomiska partnerskapet.
Hur gör man det?
Jag menar att det behövs ett radikalt paradigmskifte.
Vi måste komma bort från ett ömsesidigt iakttagande.
Ett sådant paradigmskifte kan vi nå genom tre metoder: För det första en sektoriell analys av de ekonomiska kontakterna, för det andra genom att stärka de bilaterala metoder som föregår WTO-förfarandet för konfliktlösning och mekanismen för tidig varning och för det tredje ett fortsatt närmande.
Detta slog kommissionen fast redan på toppmötet i form av en så kallad positiv agenda, och rådet har gett sin bekräftelse.
Parlamentet kommer att välkomna detta.
Jag skall inte gå in mer i detalj.
Detaljerna finner ni i betänkandet.
Jag hoppas att både kommissionen och rådet skall ge sitt stöd.
