# ID: svediakorp-gov425395
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,209
# sentences: 94
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Det gläder mig att kunna delta i diskussionen i kväll och redovisa mina slutsatser om de tre betänkandena i samband med livsmedelshygienpaketet.
Att komma dit vi befinner oss i dag har krävt stora insatser från ledamöterna av denna kammare.
Låt mig först och främst uttrycka mitt uppriktiga tack till alla de ledamöter som har arbetat så outtröttligt med att driva denna fråga framåt - särskilt Schnellhardt och Kindermann, och ledamöterna i utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och andra utskott, som gjort så värdefulla insatser.
Det har nästan gått två år sedan dessa förslag antogs.
En långsam utveckling, kanske en del säger.
Men detta skulle inte bara vara att ignorera denna frågas betydelse, utan också det arbete som denna kammare har gjort under tiden i samband med andra angränsande initiativ - jag avser då särskilt förslaget till en allmän livsmedelslagstiftning och förslaget till inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, som nu verkställts genom förordning 178 / 2002.
Man har diskuterat ett stort antal ändringsförslag i utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och i andra utskott.
Men jag är inte bara tacksam när det gäller kvantiteten för det arbete som ni har utfört, utan också - i synnerhet - resultatens kvalitet, som jag menar är utmärkt.
Man strävar i huvuddelen av ändringsförslagen efter att förbättra förslagen ur en redigeringsmässig och teknisk synvinkel.
Det finns också ett stort antal ändringsförslag som anpassar våra förslag till den nyligen antagna förordningen 178 / 2002.
Jag välkomnar dessa ändringsförslag, som står för viktiga och rationella förslag i syfte att förbättra våra texter.
Låt mig börja med det första av Schnellhardts betänkande - om de övergripande åtgärderna som omfattar hela livsmedelssektorn.
Jag måste först nämna den återkommande frågan om kommittéförfarandet.
Jag välkomnar godtagandet av att kommissionen kan anta genomförandeåtgärder enligt kommittéförfarandet.
Det gör mig emellertid besviken att man genom ändringsförslag 30 försöker att ta bort kommissionens behörighet att bevilja undantag från bestämmelserna i förordningens bilagor.
Denna behörighet finns redan och jag inte se några skäl till varför den inte skall fortsätta - jag kan sålunda inte godta ändringsförslag 30.
Kanske känner ledamöterna till mina åsikter om kommittéförfarandet, nämligen att detta är viktigt som en form av sekundärlagstiftning för att göra åtgärder till gällande rätt på kort tid, och parlamentet kan alltid utöva sin tillsyn.
Om parlamentet utövade den i samband med någon lag som jag var ansvarig för, skulle jag ta fullständig hänsyn till detta.
I detta avseende är jag ofta besviken över parlamentets åsikt när det rör kommittéförfarandet, även om det förvisso till viss grad behöver ändras, reformeras och moderniseras.
Förordningens bilagor är tekniska, och det bör därför vara lämpligt att använda kommittéförfarandet.
Jag kan därför inte godta ändringsförslagen 28, 29, 58 och 59.
HACCP-systemet har redan framkallat starka känslor.
En rad ändringsförslag syftar till att genomföra detta system på jordbruksnivå.
Detta är överambitiöst - och jag måste därför förkasta ändringsförslag 8, första delen av ändringsförslag 9 och ändringsförslagen 35, 37, 38 och 67.
Den andra delen av ändringsförslagen 36 och 104 skulle innebära att livsmedelsföretagen tvingas att bevara dokumentation om HACCP-systemet under en lång tidsperiod.
Detta är inte godtagbart, eftersom de åtgärder som vi föreslår när det gäller dokumentation för små företag måste vara realistiska.
Vad gäller HACCP-systemet, ligger det fulla ansvaret hos livsmedelsföretagarna.
Ändringsförslag 108 är därför inte godtagbart.
Jag är mycket mån om att det skall finnas en flexibilitet i samband med livsmedelshygien.
I Europeiska unionen finns gamla kulturella traditioner när det gäller livsmedel och livsmedelsberedning, och jag är mån om att skydda och främja dessa, och jag har försökt att se till att denna specifika bestämmelse införlivades i denna lagstiftning.
Kommissionens förslag innehåller därför ett förfarande för att få till stånd tillräcklig flexibilitet som gör det möjligt att bevara dessa traditioner.
Jag välkomnar den allmänna acceptans som finns för detta.
Jag kommer i så hög grad som möjligt att ta hänsyn till ändringsförslagen 31 och 32, och göra redigeringsmässiga ändringar där det behövs.
Genom vårt förslag möjliggör vi ett upprättande av riktlinjer för god hygienisk praxis - som skall användas av livsmedelsföretagen som en hjälp för att uppnå bästa möjliga livsmedelshygien.
Jag välkomnar de ändringsförslag som syftar till att förtydliga förfarandena om hur sådana riktlinjer bör upprättas, och de som understryker att riktlinjerna är att betrakta som frivilliga instrument.
Jag måste emellertid förkasta ändringsförslagen 47 och 48, eftersom dessa skulle innebära att onödiga skyldigheter infördes för livsmedelsföretagen eller för kommissionen.
När det gäller registreringen av livsmedelsföretag, tar jag gärna hänsyn till förslagen om flexibilitet i samband med registreringsförfarandet.
Men när det rör den angränsande frågan om ursprungsspårning, anser jag att denna tillgodoses fullt ut genom förordning 178 / 2002.
Ändringsförslag 53 måste därför förkastas.
Ändringsförslag 13, om stöd till utvecklingsländer, tycker jag är mycket intressant.
Detta är en viktig fråga - och en fråga som manar till ordentlig eftertanke.
Jag måste också förkasta ändringsförslagen 69, 71, 76, 77, 83, 89, 92, 93, 95, 101 och 105, eftersom dessa kan få negativa konsekvenser för små företag.
Det gäller på samma sätt ändringsförslagen 5 och 14, andra delen av 16, 53, 55 och 107, eftersom dessa redan täcks på ett tillfredsställande sätt genom andra delar av gemenskapsrätten, och ändringsförslag 39, eftersom man redan behandlat detta i ändringsförslag 6.
Jag är också mån om att behålla en strikt åtskillnad mellan de skyldigheter som livsmedelsföretagare och de behöriga myndigheterna har.
Ändringsförslag 55 är inte förenligt med detta mål, och måste därför förkastas.
Övriga ändringsförslag är antingen helt eller delvis godtagbara, efter omredigering.
Jag skulle nu vilja ta upp Schnellhardts betänkande om förslaget till särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung.
En fråga som höjer sig över resten, är den som handlar om viltkött.
Det ser ut som vårt förslag har rört om i getingboet!
Jag kan försäkra kammaren om att vårt syfte med förslaget var att utforma pragmatiska bestämmelser och bevara traditionerna i medlemsstaterna, som till exempel jägarens leverans av små mängder viltkött till konsumenter eller den lokala marknaden.
Vi hade verkligen inte för avsikt att blanda oss i den privata konsumtionen.
Jag är tacksam för de insatser som gjorts för att försöka hitta den rätta balansen, och jag menar att ni i stort sett har lyckats.
För att fatta mig kort, är jag beredd att godta följande ändringsförslag om viltkött: 90, 92, 94-97, 129, 13 och första delen av 130.
Ändringsförslag 91 sammanfaller emellertid med förordning 178 / 2002, och måste därför förkastas.
Jag måste också förkasta ändringsförslagen 85, delvis, och 132, eftersom de inte är förenliga med de övriga ändringsförslagen som jag kan godta.
Jag måste också förkasta följande ändringsförslag, antingen på grund av möjliga negativa konsekvenser för små företag, eller därför att de sammanfaller med andra delar av gemenskapsrätten.
Ändringsförslagen är de följande: 17, 33, 35, första delen, 38, 44, 45, första delen, 55, 58, 65, 69, 91, 101 och 116.
Jag måste också förkasta ändringsförslag 8, eftersom det blandar ihop livsmedelsföretagarnas skyldigheter med de behöriga myndigheternas; delar av ändringsförslag 10, eftersom det skulle innebära en alltför stor utvidgning av förslagets räckvidd med hänsyn till särskilda garantier för salmonella i kött, såväl som sista delen av ändringsförslag 13, eftersom detta skulle äventyra kommissionens initiativrätt.
Övriga ändringsförslag är antingen helt eller delvis godtagbara, efter omredigering.
Slutligen tar jag upp Kindermanns betänkande om förslaget som handlar om djurhälsofrågor som en konsekvens av konsolideringen av reglerna om livsmedelshygien.
Det gläder mig att förslaget har fått starkt stöd, och att det bara har lagts fram ett litet antal ändringsförslag.
Det finns emellertid sex ändringsförslag som jag inte kan godta: Ändringsförslag 4 i förbindelse med BSE, eftersom det redan finns omfattande lagstiftning som behandlar detta BSE-krav, och det är varken nödvändigt eller sund rättspraxis att upprepa denna.
Ändringsförslag 5 om ursprungsspårning, eftersom denna redan omfattas av artikel 3.2 a och redan finns med i djurhälsolagstiftningen.
Jag skulle kunna godta ändringsförslaget om orden? människors hälsa? ersattes med? djurs hälsa?, eftersom mul- och klövsjukan inte utgör någon risk för människor.
Ändringsförslagen 8 och 9 rör överträdelser och offentliggörande av resultat.
Detta är en subsidiaritetsfråga som därför bör hanteras av respektive medlemsstat.
Det finns dessutom inga risker för folkhälsan, och det är inte möjligt att utarbeta en uttömmande förteckning över överträdelser i samband med djurhälsa.
Om man försökte göra det, skulle det oundvikligen resultera i utelämnanden.
Om nödvändigt, bör detta göras på ett övergripande sätt.
Jag uppmuntrar emellertid medlemsstaterna att försöka uppnå den öppenhet som betonas i dessa ändringsförslag, i sina nationella genomförandebestämmelser.
Jag hyser stora farhågor när det gäller ändringsförslag 12 om undantag för utvecklingsländer.
Om bestämmelserna är strängare än dem som anges av Internationella byrån för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (OIE), så måste syftet vara att se till att djurhälsosituationen i gemenskapen inte äventyras.
Att tillåta lindrigare bestämmelser för utvecklingsländerna, skulle helt klart motverka sitt eget syfte.
Jag kan därför inte godta ändringsförslag 12.
När det gäller ändringsförslag 16, upprättades systemet för tidig varning för specifika offentliga hälsofrågor, inte för det syfte som tas upp i detta ändringsförslag.
I sådana fall skulle kommissionen vanligtvis lägga fram ett förslag till beslut till medlemsstaterna om att upphäva importen av de berörda animaliska produkterna.
Medlemsstaternas veterinärmedicinska myndigheter skulle dessutom omedelbart varnas och få ingående information från kommissionen om alla riskleveranser, och därför är systemet för tidig varning onödigt i detta sammanhang.
Förutom dessa sex ändringsförslag, finns det två ändringsförslag som jag bara kan godta till viss del.
För det första, när det rör ändringsförslag 7 om oanmälda kontroller och skyddsåtgärder, håller jag med om att det bör finnas oanmälda offentliga kontroller, men ändringsförslaget ser bara ut att begränsa dessa kontroller till att omfatta oanmälda kontroller.
En annan ordalydelse som ser till att vissa kontroller är oanmälda bör vara tillräcklig.
För det andra, när det rör hjälp i samband med och underrättelse av resultat, upprepas punkt 1 i denna artikel i den första meningen, som därför bör tas bort.
De andra ändringsförslagen är antingen helt eller delvis godtagbara, efter redigeringsmässiga ändringar.
Låt mig nu göra ingående kommentarer om ändringsförslagen till dessa tre betänkanden.
När det rör Schnellhardts betänkande om hygienregler för livsmedel, kan kommissionen helt eller delvis godta följande ändringsförslag, efter redigeringsmässiga ändringar: 1-4, 6, 7, 9-12, 15-27, 31-34, 36, 40-46, 49-52, 54, 56, 57, 60-66, 68, 70, 72-75, 78-82, 84-88, 90, 91, 94, 96-100, 102, 103 och 106.
Kommissionen kan inte godta följande ändringsförslag: 5, 8, 13, 14, 28-30, 35, 37-39, 47, 48, 53, 55, 58, 59, 67, 69, 71, 76, 77, 83, 89, 92, 93, 95, 101, 104, 105, 107 och 108.
När det rör Schnellhardts betänkande om särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, kan kommissionen helt eller delvis godta följande ändringsförslag, efter redigeringsmässiga ändringar: 1-7, 9-16, 18-32, 34-37, 39-43, 45-54, 56, 57, 59-64, 66-68, 70-90, 92-100, 102-115, 117-131, 133 och 134.
Kommissionen kan emellertid inte godta följande ändringsförslag: 8, 17, 33, 38, 44, 55, 58, 65, 69, 91, 101, 116 och 132.
När det rör Kindermanns betänkande, kan kommissionen helt eller delvis godta följande ändringsförslag, efter redigeringsmässiga ändringar: 1-3, 6, 7, 10, 11, 13-15 och 17.
Kommissionen kan emellertid inte godta följande ändringsförslag: 4, 5, 8, 9, 12 och 16.
Jag hoppas också att ledamöterna förstår varför vi har beslutat att förkasta eller ändra vissa av de ändringsförslag som lagts fram av utskotten.
Låt mig slutligen upprepa mina uppriktiga tack till alla dem som har deltagit i detta herkulesarbete.
Livsmedelshygienpaketet markerar ytterligare ett viktigt steg i vår översyn av livsmedelslagstiftningen, som syftar till att se till att de europeiska konsumenterna har tillgång till säkraste möjliga livsmedel i världen.
