# ID: svediakorp-gov425368
# author: Randzio-Plath (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 460
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det ömsesidiga beroendet mellan makropolitik och full sysselsättning är tydligt.
Vi behöver en tillväxt utöver produktivitetstillväxten, för att uppnå full sysselsättning och höja förvärvskvoten till samma nivå som i andra regioner i världen.
Vi behöver för övrigt full sysselsättning för att sätta fart på frågan om den inre marknaden och för att åstadkomma intäkter för EU-staterna.
Detta är en förutsättning för en hållbar tillväxt på hög nivå över en längre tidsperiod som bör framhävas mer i den ekonomiska politikens grunddrag, på ett tydligt språk och med riktlinjer som uppdras åt medlemsstaterna.
I nuvarande förslag satsar man fortfarande i alltför hög grad på strukturreformer.
Men de kan bara i begränsad utsträckning tjäna som motor för tillväxt och sysselsättning.
Utan tvivel kommer genomförandet av den ekonomiska handlingsplanen att minska en del av produktivitetsklyftan mellan Europeiska unionen och USA, men som sagt bara delvis.
Därför måste det satsas på en högre investeringsnivå.
I USA var det på 90-talet, med starka tillväxt- och sysselsättningseffekter, möjligt med investeringsökningar om 4 procent.
Varför inte i EU?
Grunddragen i den ekonomiska politiken ger bara otillräckliga riktlinjer för investeringar.
Det är ett framsteg, det vill jag inte blunda för, om alla EU: s medlemsstater skall och vill investera 3 procent av BNP i forskning och utveckling, och även investerar mer i humankapitalet.
När allt kommer omkring är humankapitalet Europas råmaterial.
Men man måste fortfarande investera mer i utbildning och kvalificering, om det kunskapsbaserade samhället skall bli någon europeisk realitet.
Investeringarna måste öka från 21 till 25 procent.
Det gäller i första hand de privata investeringarna, som skulle skapa en produktionskapacitet och jobbtillfällen, vilka på längre sikt möjliggör denna hållbara tillväxt, men som även skulle kunna organisera de tekniska framstegen, och därmed återigen bidra till en ökad efterfrågan.
Men även de allmänna investeringarna måste öka.
Vi behöver här investeringar framför allt i fråga om infrastrukturåtgärder, där konsolideringsprocessen under 2001 gav en negativ effekt om 2,3 procent av BNP, eftersom de var särskilt starkt drabbade.
Här borde en målsättning om 3 procent införas för stabilitetsprogrammen.
Jag tror att det vore värt att diskutera.
Ett avslutande påpekande: Kommissionen nämner med all rätt behovet av att samordna skattepolitiken.
Vi vet att företagen nu också kritiserar att det inte finns någon möjlighet att planera när det gäller beskattningen och framför allt när det gäller den gränsöverskridande ekonomiska verksamhet som vi gärna vill ha.
Därför måste allt göras för att i grunden för den ekonomiska politiken påskynda en samordning på de områden där det finns störningar i den inre marknadens funktion.
