# ID: svediakorp-gov425351
# author: Verheugen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 414
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr ledamot!
Det är odiskutabelt att diskrimineringen av romerna fortfarande är utbredd i en rad kandidatländer och att levnadsvillkoren för romerna fortfarande är ytterst svåra.
Kommissionen har alltid nämnt detta och andra brister i sina regelbundna rapporter.
Det krävs ytterligare ansträngningar och även ett motsvarande ekonomiskt stöd för att se till att de olika programmen genomförs på ett hållbart sätt i kandidatländerna.
Jag kan därför inte dela ledamotens uppfattning, enligt vilken kommissionens slutsatser i detta sammanhang skulle vara alltför optimistiska.
Jag är gärna beredd att än en gång ställa ifrågavarande utdrag ur kommissionens yttranden och rapporter till förfogande.
Kommissionen har alltid tagit upp denna fråga till diskussion inom ramen för anslutningsstrategin.
Kommissionen kontrollerar också regelbundet utvecklingen.
Frågan om diskrimineringen av romerna är emellertid en mycket gammal fråga, den är av komplex natur, och vi bör vara på det klara med att omfattande förbättringar bara kan uppnås i ett medellångt och långsiktigt perspektiv.
Kommissionen har begärt att nationella handlingsplaner skall genomföras i alla kandidatländer där det finns en stor andel romer.
Detta har också skett.
Olika EU-program har avsevärt bidragit till detta.
Men jag måste klart och tydligt säga att vårt politiska budskap till kandidatländerna är att det är de som bär ansvaret för att förbättra romernas situation.
Vi får inte frita dessa länder från deras ansvar för detta problem.
I juli 2000 antog Europeiska unionen bindande bestämmelser för att förbjuda rasistisk och etnisk diskriminering på arbetsplatsen, på utbildningsområdet, på det sociala området etc.
Ett andra direktiv förbjuder diskriminering på arbetsplatsen på grund av religion och tro, handikapp, ålder och sexuell läggning.
Medlemsstaterna måste omvandla dessa direktiv till nationell rätt fram till 2003, dvs. även de kommande nya medlemsländerna måste genomföra dessa direktiv, innan de ansluter sig till Europeiska unionen.
Den rättsliga ramen kompletteras med ett handlingsprogram med ett anslag på 100 miljoner euro, som skall förbättra våra möjligheter att bekämpa rasism och alla andra former av diskriminering.
Kommissionen lade därutöver i november 2001 fram ett förslag till ett rambeslut från rådet om att skapa ett rättsinstrument när det gäller straffrätten.
Med detta rättsinstrument vill man se till att rasistiskt och främlingsfientligt uppträdande skall bestraffas med samma straffsats i alla medlemsstater, när det handlar om samma sakförhållanden.
För det andra skall det juridiska samarbetet på detta område förbättras och främjas.
