# ID: svediakorp-gov425321
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 624
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
På ledamoten Färms fråga vill jag ge följande svar: Under budgetåret 2001 utnyttjades totalt sett 97 procent av åtagandebemyndigandena.
Det var en tydlig förbättring jämfört med året innan, där vi hade en utnyttjandegrad om 82 procent av åtagandebemyndigandena.
Men i fråga om betalningsbemyndigandena såg bilden annorlunda ut.
Här utnyttjades under år 2001 82 procent av de medel som stod till buds, och detta var mindre än det redan låga värdet året innan, alltså år 2000, där värdet uppgick till 88 procent.
Överskotten under budgetåret 2001 beror till väsentlig del på det otillräckliga utnyttjandet av medlen i strukturfonderna - 9,4 miljarder -, sammanhållningsfonden samt instrumenten inför anslutningen, ISPA, Sapard och Phare.
Till icke oväsentlig del bidrog emellertid också besparingar inom jordbrukssektorn om cirka 1,9 miljarder euro till budgetöverskottet för år 2001.
I fråga om strukturfonden ligger anledningen till underutnyttjandet framför allt i den försenade inledningen av programmen inom den nya programplaneringsperioden 2000-2006.
I fråga om Sapard och ISPA berodde det på samverkan mellan två faktorer, för det första problem i samband med påbörjandet av ny verksamhet, för det andra inrättandet av de erforderliga förvaltningsstrukturerna i kandidatländerna.
Kommissionen är mycket oroad över denna utveckling och har redan gjort en rad förberedelser för att ge eftertryck åt de åtgärder som vidtogs år 2001.
Bland annat uppmanades medlemsstaterna, som ju är ansvariga för genomförandet av programmen, att obetingat iaktta tidsplanen strikt för genomförandet för tidsperioden 2000-2006, inklusive den i artikel 31 i förordning 1260 / 1999 förankrade n + 2-regeln.
För de enskilda programmen gäller denna regel redan från och med den 1 januari 2003, för de övriga från och med den 1 januari 2004.
Med en skrivelse av den 21 november förra året gjorde min kollega Barnier uttryckligen medlemsstaterna uppmärksamma på denna regel.
Kommissionens enheter informerar medlemsstaterna regelbundet om hur långt genomförandet har kommit i fråga om alla ekonomiska åtaganden där det en finns risk för att nämnda regel skulle kunna komma att tillämpas.
Senaste ifrågavarande information lämnades i april 2002.
Medlemsstaterna fick en tidsfrist fram till den 31 mars 2003 för att lämna in sina ansökningar om slutbetalning för programmen i förra planeringsperioden, alltså planeringsperioden 1994-1999.
I fråga om Sammanhållningsfonden fastslås i varje finansieringsbeslut en bindande tidsfrist för att lägga fram dessa ansökningar om betalning.
Kommissionen har meddelat medlemsstaterna att man principiellt är negativ till en förlängning av dessa tidsfrister.
Genomförandet av strukturfondsåtgärderna skall i framtiden i större utsträckning än tidigare kontrolleras under hela året, i synnerhet med hjälp av de nya bedömningar av när betalning skall ske som skall läggas fram av medlemsstaterna.
Dessa bedömningar meddelas efter budgetförfarandet nu också till budgetmyndigheten.
Dessutom kommer kommissionen att för berörda medlemsstater påpeka risken för att sådana ekonomiska åtaganden, som alltför länge varit ouppklarade, automatiskt upphävs.
Medlemsstaternas bedömning av vilka betalningar som man bedömde skulle behöva göras under budgetåret 2001 inom ramen för strukturfonderna - förskott undantagna - låg för budgetåret 2001 15 miljarder högre än det som medlemsstaterna sedan faktiskt avropade i fråga om betalningsbemyndiganden.
I fråga om övriga budgetposter bemödar sig kommissionen om att förfina sina behovsprognoser och fortsätta att bygga ut planen för genomförande av budgeten 2002, för att på så sätt med hjälp av en funktion för tidig varning i god tid visa eventuella diskrepanser mellan genomförandebehov och tillgängliga medel.
Med hjälp av denna plan skall verkställandet av budgeten övervakas under hela året, och i september och november 2002 kommer budgetmyndigheten - som vi har lovat er - sedan att rapportera om det.
