# ID: svediakorp-gov425310
# author: Lamy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,336
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Dessa två frågor hänvisar till vissa tidningars och icke-statliga organisationers publicering av förslag till önskemål från Europeiska unionen i förhandlingarna om? tjänster? inom WTO.
Dessa läckor, för det är vad det är frågan om, är beklagliga eftersom de skadar våra egna interna förberedelser av förhandlingen.
Gemenskapens process för samråd är ännu inte fastställd, vi har bara precis börjat diskutera förslagen och vi har inte på något sätt fastställt en slutlig ståndpunkt inom unionen.
Vi håller faktiskt på att, i enlighet med förfarandena, samråda med medlemsstaterna, så att de får möjlighet att granska dessa ursprungliga krav, genomföra sina egna interna samråd och lämna sina kommentarer, och hela denna process skall så småningom, den är ännu inte avslutad, resultera i att dessa förslag till önskemål överlämnas till Genève.
Dessa läckor är också beklagliga eftersom de inte gynnar vår egen förhandlingsposition.
Genom att offentliggöra förhandlingsförslag av den här typen sätter man tydlig press på tredje land som dessa förslag vänder sig till, och som själva varit tvungna att bemöta ett antal frågor om det som, från vår sida, fortfarande bara var förslag.
Inget av detta underlättar självfallet förhandlingen.
Läckorna är avslutningsvis beklagliga därför att Europaparlamentet för en gångs skull inte informerats före de andra, eller i vilket fall som helst alldeles efter rådet, vilket inte är förenligt med de regler vi tillsammans ställt upp.
Jag erinrar om att inom de gränser som fastställs i fördraget, där rådet tydligt prioriteras, har vi sinsemellan antagit informella informations- och samrådsförfaranden som hittills fungerat bra, och jag har inte någon anledning att tro att de inte kommer att göra det även fortsättningsvis.
Den sista anledningen till att dessa läckor är beklagliga är att de ger en underlig signal, som om det handlade om ett scoop, där intressanta upptäckter skulle ha gjorts ungefär som i en deckare.
Men så är det inte, eftersom de stora riktlinjerna i dessa förslag är offentliga och har funnits på vår webbplats sedan slutet av 2000 och inte innehåller något nytt jämfört med vad vi aviserade i de politiska principerna.
I varje förhandling finns en första tid för diskussion, en andra för öppenhet och en tredje för förhandling, långt ifrån strålkastarljuset.
För närvarande befinner vi oss på diskussionsstadiet.
Vi har på ett moget sätt rådfrågat varandra innan vi överlämnat våra första förslag till medlemsstaterna.
När det gäller parlamentets ståndpunkter om förhandlingarna om? tjänster?, där parlamentet insisterat mycket på behovet av att se till att den offentliga servicen respekteras, vilket också kommissionen är mån om, och vilket vi tagit med i våra förslag, kan jag försäkra er om att dessa ståndpunkter inte på något sätt skiljer sig från det vi angivit.
Vi har faktiskt samrått med och tagit hänsyn till synpunkter från ett antal icke-statliga organisationer: ingen av dessa organisationer har särbehandlats av oss.
Sammanfattningsvis är alltså dessa läckor mycket beklagliga, men har trots detta en positiv aspekt: så snart dessa hemliga dokument offentliggjorts kan alla som verkligen är intresserade av dem få möjlighet att titta närmare på dem, och de kommer då att upptäcka att dessa så kallade hemliga förslag är helt i linje med de målsättningar vi officiellt proklamerat, och att det inte finns någon dold dagordning, i motsats till vad som ibland påståtts.
De kommer bland annat att kunna konstatera att vi inte på något sätt har för avsikt att vare sig gynna eller kräva en privatisering av den offentliga servicen, eller att denna skall försämras, inom någon sektor eller i något land.
Denna publicering har egentligen för närvarande bara lett till ett offer, och det är myten om den dolda dagordningen.
Det är så illa att jag till och med nu misstänks för att själv personligen ha arrangerat denna läcka för att visa i vilken utsträckning det vi gör i hemlighet överensstämde med det som vi aviserat offentligt.
Jag dementerar självfallet alla uttalanden av detta slag.
För att komma till sakfrågan: låt oss kort erinra om att WTO: s avtal om? tjänster? är det flexiblaste som finns, att det innebär att varje land skall upprätta en förteckning över verksamheter för vilka de är beredda att föreslå tillträde till marknaden och erbjuda nationell behandling av utländska tjänsteutövare, att alla länder från sina åtaganden kan utesluta åtgärder som de anser politiskt känsliga, och att problem med mångfald när det gäller ekonomi och sociala frågor i de deltagande länderna därför respekteras.
WTO: s medlemmar behåller för övrigt den suveräna rätten att beroende på särskilda offentliga målsättningar reglera den handelsverksamhet och ickehandelsverksamhet som skall utvecklas på deras territorium.
Detta är den allmänna principen.
Beträffande de aktuella förslagen till krav, och i enlighet med förslagen till förhandling som vi överlämnat tidigare och i enlighet med de målsättningar vi redan ställt upp, gäller våra krav ett antal sektorer, som jag snabbt skall nämna: fria yrken, tjänster till företag, budverksamhet, posttjänster, telekom, byggnation och tjänster inom ingenjörskonst, distribution och miljö samt finansiella tjänster, turism, resor, transporter och energi.
Det är inte fråga om - det kan ni konstatera efter att ha hört listan - vare sig hälsa eller utbildning och vi har inte ställt några krav på tredje land vare sig inom hälsosektorn eller utbildningssektorn, och vi har inte för avsikt, det måste jag säga, i varje fall inte på det här stadiet, att lämna några anbud från vår sida inom detta område.
En fråga återstår som van den Berg fäst vår uppmärksamhet på: det är frågan om vatten i utvecklingsländerna, som verkligen är en komplex fråga.
Vi är inom kommissionen övertygade om att vi i denna vattenfråga har goda skäl att ställa krav på tredje land när det gäller vattendistributionen.
Jag betonar alltså? vattendistributionen?, för att verkligen skilja den från problemet med tillgång till vattenresurser, vilket ligger utanför tillämpningsområdet för WTO: s avtal om tjänster.
Vi anser efter ett antal internationella arbeten, att om den miljard eller en och en halv miljard människor på jorden som i dag inte har tillgång till vatten skall få det under de kommande tio åren behöver vi privat finansiering.
Den nuvarande volymen kapital som behöver investeras i infrastruktur av den här typen är i storleksordningen 200 miljarder dollar.
I dag är nivån på ungefär 70 till 80 miljarder dollar.
Skillnaden kan inte täckas enbart med offentliga medel.
Vi anser alltså att förhandlingarna inom GATT, om de sköts korrekt, på ett användbart sätt skulle kunna bidra till en internationell ansträngning som inletts för att på vattenområdet genomföra FN: s målsättningar från sekelskiftet.
Jag kommer nu till den sista punkten som tas upp av van den Berg.
Det är frågan om förhållandet mellan krav, eller villkor, som utformats av IMF när det gäller utvecklingsländerna och WTO-förhandlingarna.
På den punkten har jag följande svar: förhandlingarna om? tjänster? och IMF: s program för strukturanpassning är inte förbundna med varandra.
Utvecklingsländerna som skulle ha eller har skrivit under åtaganden enligt strukturanpassningsprogrammen bör därför se till att tillerkännas dem, om jag så får säga, i den internationella förhandlingen.
Så länge som dessa villkor inte konsoliderats inom WTO anses de inte som obligatoriska ur WTO: s perspektiv, och därför kan länder som av en eller annan anledning tvingats acceptera, eller har accepterat, villkor av denna typ från IMF utnyttja detta i förhandlingarna med WTO.
Vi för vår del är i alla fall beredda att titta på detta på ett positivt sätt.
