# ID: svediakorp-gov425257
# author: de Miguel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,555
# sentences: 92
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Fru talman, ärade ledamöter!
Europa är medvetet om den roll Ryssland spelar på den internationella arenan, och Ryssland är en viktig del inom området för externa förbindelser.
Ett av många exempel på detta är det toppmöte som kommer att hållas med Ryssland varje halvår under unionens olika ordförandeskap.
I juni 1999 antog Europeiska unionen en gemensam strategi för Ryssland vars grundläggande mål är att förstärka den strategiska associeringen mellan båda parter.
Syftet med detta är huvudsakligen att främja ett befästande av demokratin, rättstaten och en marknadsekonomi i Ryssland, och öka stabiliteten i Europa genom att verka för global säkerhet, och genom ett intensifierat samarbete ta itu med de gemensamma utmaningarna på den europeiska kontinenten.
Den 29 mars kommer det nionde toppmötet mellan Europeiska unionen och Ryssland att äga rum, och vid detta möte kommer vi att göra en avstämning av våra förbindelser på olika områden genom att utgå från de resultat som uppnåtts efter det förra toppmötet som ägde rum i Bryssel i oktober.
Man kommer att konstatera vilka framsteg som uppnåtts sedan dess, och fastställa nya mål för våra förbindelser.
Europeiska unionen och Ryssland har haft många möten sedan det förra toppmötet i Bryssel.
Partnerskaps- och samarbetsavtalet, som är den kontraktsenliga grunden för våra förbindelser, har visat sig vara ett enormt effektivt instrument för en obehindrad dialog i dess olika aspekter.
Vid Europeiska rådet i Laeken fastställdes konkreta riktlinjer för unionens politik för Ryssland.
Ett viktigt bidrag till förberedandet av toppmötet, vars dagordning vi har lagt sista handen vid i dagarna, har varit det femte samarbetsrådet Europeiska unionen-Ryssland, som ägde rum den 16 april i Luxemburg.
De formella förberedelserna inför toppmötet inleddes med flera arbetsmöten med ordförandeskapet, kommissionen och rådets generalsekreterare och den ryska parten i Bryssel den 29 april och 13 maj.
Den 23 april genomfördes även ett möte i Bryssel mellan ordförande Prodi som naturligtvis åtföljdes av den ansvarige kommissionären för yttre förbindelser, Patten, och den ryske premiärministern Kasjanov, som ett led i förberedelserna för toppmötet.
Dagen före detta möte, som äger rum den 27 maj, och även före mötet i Moskva, kommer den spanska regeringens andre vice ministerpresident Rato, tillsammans med den kommissionär som är ansvarig för ekonomiska och monetära frågor, Solbes, att presentera euron för den ryska finanssektorn.
Samma dag kommer en konferens om integrering mellan Europeiska unionen och Ryssland i det tjugoförsta århundradet att hållas i Moskva.
Flera företrädare för den ryska regeringen kommer att delta tillsammans med företrädare från kommissionen, och jag själv som företrädare för ordförandeskapet.
Det är viktigt att betona att toppmötet mellan Europeiska unionen och Ryssland kommer att äga rum snart efter toppmötet mellan Ryssland och Förenta staterna i Moskva, där president Bush kommer att delta.
Detta möte mellan Ryssland och Förenta staterna kommer att äga rum den 24 och 26 maj.
Dagen efter toppmötet mellan Nato och Ryssland kommer vårt toppmöte med Ryssland äga rum, den 29 maj.
Under dagarna 24-26 maj kommer Ryssland alltså att delta i toppmöten med Förenta staterna, den 28 maj undertecknas överenskommelsen med Nato i Rom, och därefter kommer toppmötet mellan Europeiska unionen och Ryssland att hållas i Moskva.
När det gäller utvecklingen av toppmötet till dags dato har Europeiska unionen och Ryssland enats om ett förslag till dagordning som omfattar följande punkter: den senaste händelseutvecklingen i Ryska federationen och Europeiska unionen, frågor om säkerhet och bekämpning av terrorism, förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ryssland, och internationella frågor i olika regioner av världen.
Låt mig gå in närmare på några av dessa punkter.
För det första, när det gäller den senaste händelseutvecklingen i Ryska federationen, kommer man att ta upp alla pågående reformprocesser vid toppmötet.
För det andra, när det gäller punkten om den senaste händelseutvecklingen i Europeiska unionen kommer vi att informera om vilket stadium förhandlingarna om utvidgningen befinner sig på, om utvecklingen av diskussionerna inom ramen för konventet och om utvecklingen av säkerhets- och försvarspolitiken.
När det gäller säkerhetsfrågor och gemensam bekämpning av terrorismen kommer Ryssland att informera om resultaten från toppmötena mellan Ryssland och Förenta staterna och Ryssland och Nato.
Denna punkt får en särskild betydelse efter dagens meddelande om en minskning av antalet kärnstridsspetsar.
Man kommer även att gå igenom situationen för samarbetet i kampen mot terrorismen.
Detta är naturligtvis en prioriterad fråga för både unionen och Ryska federationen.
Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ryssland tas naturligtvis upp i olika punkter på dagordningen.
I den gemensamma förklaring som kommer att läggas fram vid slutet av toppmötet kommer parternas slutsatser om de många punkterna i förbindelserna mellan Ryssland och Europeiska unionen att tas upp.
Förklaringen kommer att ha samma struktur som den från det förra toppmötet i Bryssel, och kommer att handla om extern politik, säkerhets- och försvarspolitik, samarbete på området för rättvisa och inre frågor, Kaliningrad, det europeiska gemensamma ekonomiska området, handel och investeringar, dialog om energifrågor, miljö och kärnsäkerhet och samarbete inom forskning, teknik och rymdfrågor.
Jag kommer kort att ta upp alla dessa frågor längre fram.
När det gäller internationella frågor av gemensamt intresse har båda parter fastställt Mellanöstern, Afghanistan och Balkan som prioriterade frågor där ett informationsutbyte är särskilt användbart, eftersom såväl Europeiska unionen som Ryska federationen delar samma plikter och ansvar när det gäller dessa områden.
Europeiska unionen har även ett särskilt intresse av att samarbeta med Ryska federationen om konfliktförebyggande åtgärder i områden av gemensamt intresse, som till exempel Moldavien, och särskilt konflikten i Transnistrien.
När det gäller utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor hoppas vi kunna enas om en ad hoc-förklaring om en förstärkt dialog och ett förstärkt samarbete i politiska frågor och säkerhetsfrågor under toppmötet mellan Europeiska unionen och Ryssland.
Förklaringen bör återspegla de framsteg som har gjorts i genomförandet av de nya samarbetsmekanismer som man enades om vid toppmötet i Bryssel.
Det dokument som man förväntas anta vid Europeiska rådet i Sevilla om former för samråd och samarbete mellan Europeiska unionen och Ryssland i krishanteringsfrågor bör också tas upp i förklaringen.
Detta viktiga dokument är en utveckling och en konkretisering av de allmänna principerna för samarbetet mellan Europeiska unionen och Ryssland på detta område, som antogs vid de tidigare toppmötena i Paris, Moskva och Bryssel samt vid Europeiska rådet i Nice.
Vad gäller samarbetet i rättsliga och inre frågor har vi redan nått resultat som kommer att erkännas vid toppmötet, nämligen det ministermöte med Ryska federationens och unionens ministrar i rättsliga och inre frågor som på ordförandeskapets initiativ hölls den 25 april.
Det var första gången som unionens och Ryska federationens ministrar möttes för att tala om gemensamma frågor, främst de frågor som handlar om organiserad brottslighet, invandringsproblem och problemen i kampen mot terrorismen.
Bland resultaten från detta ministermöte återfinns antagandet av den gemensamma resolutionen om att utse centrala kontaktpunkter för informationsutbyte om organiserad brottslighet inom ramen för handlingsplanen mot organiserad brottslighet i Ryssland.
Ministrarna tog även upp situationen i Kaliningrad som är av särskilt intresse för Ryssland.
Jag kommer att ta upp den frågan, eftersom situationen i enklaven Kaliningrad är av särskild vikt för förbindelserna mellan Ryssland och Europeiska unionen.
I en mycket nära framtid, när de länder som omger enklaven, nämligen Litauen och Polen, går med i unionen, kommer denna ryska enklav att bli ett område inom gemenskapens territorium.
Det är därför det är en prioritering för Ryssland att finna en tillfredsställande lösning på detta problem inom ramen för landets förbindelser med Europeiska unionen, framför allt när det gäller problemen med fri rörlighet för personer.
Det grundläggande problemet med rörlighet och genomresa för personer mellan enklaven och Ryska federationens övriga territorium är perioden mellan de två kandidatländernas inträde i unionen till dess att de fullständigt tillämpar Schengenregelverket.
Vid det ministermöte för rättsliga och inrikes frågor mellan unionens femton medlemsstater och Ryssland som jag tidigare nämnde togs denna fråga upp och Ryska federationen överlämnade ett memorandum om detta.
Frågan togs även upp vid det besök som premiärminister Kasjanov nyligen gjorde vid Europeiska kommissionen.
Rysslands ståndpunkter sammanfaller naturligtvis inte helt med de ståndpunkter som medlemsstaterna har enats som, ordförandeskapet har gjort stora ansträngningar, vilket har medfört att man kunnat enas om en gemensam linje.
I utarbetandet av denna linje har man naturligtvis beaktat Polens och Litauens intressen, eftersom de i framtiden kommer att ingå som medlemsstater i unionen och de båda länderna har hållits informerade om framstegen i de diskussioner som har förts om den här frågan.
Denna gemensamma linje har bekräftats av Coreper och har meddelats den ryska parten.
När det gäller problem av socioekonomisk art, kommer man att avsätta en summa på cirka 40 miljoner euro från Tacisprogrammet för åtgärder som befinner sig i förslagsfasen och är under genomförande.
Pengarna är avsedda för ett åtgärdspaket för att utveckla olika aktiviteter inom enklaven.
Medlemsstaternas bilaterala bidrag skall läggas till denna summa.
Europeiska unionen är naturligtvis öppen för att tillsammans med Ryssland överväga andra finansieringsmetoder som gör det möjligt att se till att Kaliningrads invånares levnadsstandard ligger i linje med den allmänna ekonomiska nivån i det område som omger enklaven, huvudsakligen de två framtida medlemsstaterna Litauen och Polen, som vi hoppas blir medlemmar i unionen inom kort.
När det gäller det europeiska gemensamma området, som är en annan viktig fråga i denna bilaterala förbindelse, inrättades den högnivågrupp som skall utarbeta ett koncept för ett gemensamt europeiskt ekonomiskt område formellt den 6 mars 2002, och gruppen sammanträdde den 26 mars.
I december 2001 höll man ett första informellt möte.
En provisorisk rapport om denna fråga kommer att läggas fram vid toppmötet, vilken kommer att ligga till grund för den ad hoc-förklaring som föreslagits av den ryska parten.
Unionen vill gärna se en förklaring av eftersom vi har för avsikt att anpassa de europeiska nivåerna och närma Rysslands lagstiftning till gemenskapens regelverk.
Vid det möte som hölls mellan Europeiska kommissionen och premiärminister Kasjanov, som jag nämnde tidigare, sade den ryske premiärministern sig vara medveten om att det är Ryssland som måste genomföra den största delen av tillnärmningen av sin lagstiftning till gemenskapens regelverk, och till resultaten från högnivågruppen som kommer att läggas fram vid toppmötet i oktober 2003.
Jag kommer nu att ta upp Rysslands anslutning till Världshandelsorganisationen.
Förhandlingarna fortsätter efter den viktiga impuls som de har givits sedan förra hösten.
De huvudsakliga meningsskiljaktigheterna handlar för närvarande om jordbruks-, tjänste- och telekommunikationssektorerna.
Vid mötet med premiärminister Kasjanov förklarade Lamy, som är den ansvarige kommissionären för handelsfrågor, att den ryska förklaringen om energipriser även kommer att vara ett villkor för att förhandlingarna med WTO skall framskrida.
Det är inte troligt att man kommer att göra några större framsteg under den tid som återstår fram till toppmötet.
Dock kommer den pådrivande kraft som det ökade antalet möten utgör tydligt framgå vid mötet.
Att Ryssland skall betraktas som en marknadsekonomi har en del att göra med denna fråga.
Detta är en av Rysslands främsta prioriteringar i förbindelserna med Europeiska unionen, och vid det möte som hölls mellan kommissionär Patten, som finns här i dag, och kommissionär Lamy, förklarade kommissionen sig positiv till att undersöka frågan om att ge Ryssland status som marknadsekonomi inför premiärminister Kasjanov.
Dock bör det betonas att ordförandeskapet under sina åsiktsutbyten med medlemsstaterna har noterat att det fortfarande finns vissa svårigheter inom unionens industrisektorer, som till exempel vid förhandlingarna med den ryska parten.
Förhandlingarna fortsätter dock.
Ordförandeskapet hoppas åtminstone kunna nå en principlösning som är godtagbar för båda parter innan toppmötet.
När det gäller dessa båda aspekter: WTO och frågan om huruvida Ryssland skall betraktas som marknadsekonomi, är dialogen om energifrågor en av de viktigaste punkterna i förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ryssland.
Den fråga som främst bekymrar Ryssland på det här området är de eventuella negativa konsekvenser som utvidgningen kan medföra för landets energiexport till de nya medlemsstaterna, samt frågan om kapital från Europeiska unionen vilket behövs för att modernisera Rysslands infrastrukturer.
Unionen insisterar å sin sida på behovet av att skapa bättre förutsättningar för utländska investeringar.
Ett annat av gemenskapens ständiga krav är att Ryssland skall ratificera det fördrag som vi förhandlade fram för många år sedan, det så kallade energidokumentet och transitprotokollet.
Vid det kommande toppmötet förväntas en förklaring antas om dialogen om energifrågor på förslag från den ryska parten.
Frågan om kärnsäkerhet är även kopplad till energifrågan, som i sin tur påverkar respekten för miljön.
När det gäller miljö- och kärnsäkerhetsfrågorna har gemenskapen på förhand låtit Ryssland veta att ett av de resultat vi skulle vilja nå vid toppmötet är att Ryssland skall åta sig att ratificera Kyotoprotokollet så snart som möjligt.
I detta syfte sände rådets och kommissionens ordförande, Aznar och Prodi, en skrivelse till president Putin före Europeiska rådets möte i Barcelona.
När det gäller kärnsäkerhet är vårt intresse inriktat på att Ryssland skall underteckna ramavtalet med titeln? det multilaterala kärnkrafts- och miljöprogrammet i Ryssland?.
Trots att den ryske utrikesministern Ivanov vid det femte rådet om samarbetet mellan Europeiska unionen och Ryssland den 16 april i Luxemburg meddelade att de ouppklarade frågorna om undertecknandet av detta avtal hade lösts, har Ryssland ställt upp hinder i sista stund, vilket kan försena undertecknandet.
Miljöaspekternas betydelse i genomförandet av handlingsplanen för den nordliga dimensionen skall även betonas i det här sammanhanget.
En annan fråga är det vetenskapliga och tekniska samarbetet.
Sedan avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete med Ryssland trädde i kraft har samarbetsförbindelserna på det här området utvecklats.
Detta instrument samt det internationella ITER-avtalet utgör den nuvarande grunden för vårt samarbete.
Det är möjligt att Ryssland lägger fram sitt förslag om att inrätta ett gemensamt centrum för forskning och teknik i Antarktis.
Principiellt sett kan förslaget ingå inom ramen för vårt vetenskapliga och tekniska samarbete, men vi måste först få exakt information om vad Rysslands förslag går ut på.
Eftersom Antarktis är en viktig energiförsörjningskälla för Europeiska unionen, bör det finnas möjlighet att innefatta detta centrum inom ramen för dialogen om energifrågor i det fall det blir aktuellt.
Sammanfattningsvis är det nionde toppmötet ett tillfälle för att göra en avstämning av de olika aspekterna i våra förbindelser med Ryssland, och fastställa nya mål för samarbete i framtiden.
Man förväntar sig även att den viktiga politiska dialogen mellan unionen och Ryssland skall stärkas, och att man skall utbyta åsikter om viktiga aktuella internationella frågor.
På så vis kommer unionens strategiska associering med Ryssland, som grundas på en rad grundläggande gemensamma värden, som demokrati, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, att stärkas.
