# ID: svediakorp-gov425255
# author: Rajoy Brey (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,441
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Fru talman, ni ledamöter som yttrat er, herr kommissionär!
Mitt inlägg kommer att bli kort, och jag kommer att börja med en inledande kommentar för att sedan kommentera några av de inlägg som har gjorts.
Egentligen bör man inte göra personliga kommentarer, men min första kommentar är dock av personlig art.
Detta beror på att jag har intrycket av att många av mina kolleger i rådet håller med mig.
Invandringen är utan tvivel det viktigaste fenomen som har uppstått, som pågår och som har kommit för att stanna i Europeiska unionen under de närmaste åren.
Det är ett fenomen som förmodligen kommer att ge upphov till mycket större förändringar än upprättandet av Europeiska unionen och de framsteg som görs i uppbyggandet av unionen.
I denna fråga bör man således säga saker och ting med finess och på ett balanserat och försiktigt sätt, och framför allt - och detta är mycket viktigare - bör man agera likadant.
Jag anser att vi måste arbeta för att närma alla unionens medlemsstaters ståndpunkter till varandra i den här frågan, bland annat på grund av att unionen nu är ett område med fri rörlighet för personer, varor och så vidare.
Vi har arbetat med följande förslag den senaste tiden: för det första kan Europa vara - och faktum är att vi redan är, har varit och kan fortsätta vara ett område som tar emot flyktingar, eftersom vi utan tvivel kan ge invandrare möjlighet att leva ett värdigt liv här, och dessutom - låt oss inte lura oss själva - finns det många invandrare som aktivt bidrar till den ekonomiska tillväxten i våra länder.
Men - och detta är den andra tanke jag vill uttrycka här - invandringen måste ske lagligt, och vi måste klargöra att den inte kan vara obegränsad, bland annat därför att en obegränsad invandring ger upphov till en obegränsad marginalisering.
I det här sammanhanget måste vi anstränga oss för att agera så ansvarsfullt som möjligt.
För det tredje måste vi anstränga oss för att integrera invandrarna med dem som lever i Europeiska unionen.
Det är medlemsstaternas statliga förvaltningar och även samhällena som måste göra, och gör, denna ansträngning, men man måste även kräva att alla personer som invandrar till unionen godtar de grundläggande regler för samlevnad som vi har i Europeiska unionens medlemsstater, nämligen våra författningar, principer och värderingar, eftersom detta påverkar oss alla.
Invandrarna har naturligtvis rättigheter, men de måste även ha de skyldigheter som medborgarna i Europeiska unionens medlemsstater har.
Den fjärde tanken är att vi kraftfullt måste bekämpa den olagliga invandringen.
Detta måste ske genom en förbättring av våra polisiära system, visumförfaranden och gränskontroller.
Jag anser att handlingsplanen mot olaglig invandring är en bra väg att gå, och att den kan leda till många regler som gör att vi kan vara mer effektiva i framtiden, men jag vill även betona, vilket jag sade i början av mitt inlägg, och detta är en aspekt som jag särskilt vill betona - att invandringspolitiken måste bli en grundläggande del av unionens externa politik, vilket, enligt min åsikt, är rent sunt förnuft om vi erkänner att invandringen är det största fenomenet i våra tider, vilket jag tror att nästan alla gör i dag.
Detta var mina inledande kommentarer.
Jag vill även klargöra några av de frågor som flera talare har ställt: man har sagt att vi har gjort få framsteg, man har till och med sagt att vi inte gjort några framsteg alls under det spanska ordförandeskapet.
Jag sammanfattade vad det spanska ordförandeskapet gjort när det gäller invandringsfrågor under dessa sex månader i mitt första inlägg.
Naturligtvis kan man tolka det som man själv vill, och även det subjektiva kan vara radikalt antiobjektivt, men hur som helst råder jag dem som är av den uppfattningen att jämföra med vad som hänt tidigare: det är på sin plats att erinra om att området för frihet, säkerhet och rättvisa praktiskt taget inrättades i och med Amsterdamfördraget som ju trädde i kraft år 1999, och att en mycket viktig del av unionen, den ekonomiska, har funnits i många år, men att det dröjde nästan femtio år innan vi fick euron.
Ännu i dag finns det medlemsstater som inte har den, och det är deras beslut.
Vi bör alltså inte vara så pessimistiska när det gäller framstegen, och vi bör inte heller vara så om oss och kring oss, eftersom vi inte vinner något på detta, det ger inga röster, och dessutom antar jag att parlamentet inte sysslar med sådana saker.
För det tredje vill jag kommentera något inlägg där man har insisterat på att vi har betonat bekämpningen av den olagliga invandringen och inte andra frågor.
Det är sant att vi har betonat bekämpningen av den olagliga invandringen, eftersom det är en viktig fråga.
Vi fick ett avgörande mandat från Laeken, kommissionens meddelande spelade även in och framför ville alla det, men vi har även betonat aktiva politiska linjer, som till exempel integrationspolitiken och främjandet av lagenlighet.
Vi har i rådet talat om en allmän inriktning när det gäller förslaget till direktiv om mottagande av asylsökande.
Handlingsplanen mot olaglig invandring innehåller mycket viktiga förebyggande åtgärder.
Vi har genomfört en rad dialoger med ursprungs- och transitländer, bland annat med de asiatiska länderna.
Vi har nått framsteg när det gäller direktiv om olaglig invandring som innehåller integrationsåtgärder, och vi har gått framåt i unionens egna handlingsplaner, därför tycker jag inte att uttalanden av det slaget är rättvisa.
När det gäller vissa konkreta frågor - detta är den fjärde delen av mitt inlägg - som talarna har ställt till mig, vill jag säga följande: när det gäller direktivet om miniminormer för mottagande av asylsökande är det sant att rådet utfärdade en allmän riktlinje om detta direktiv samma dag som parlamentet avgav sitt yttrande, men vi kommer nu att arbeta med de femton medlemsstaterna, och vi kommer att beakta alla förslag från parlamentet, vilket vi alltid har gjort.
När det gäller den europeiska politiken - vilket är en annan av de frågor som har ställts - kommer vi att lägga fram en genomförbarhetsstudie den 30 april i Rom.
Det är den italienska regeringen som leder studien i samarbete med tre till fyra av unionens medlemsstater, bland annat Spanien.
När det gäller grönboken anser jag att den är lämplig, och att det är nödvändigt att göra framsteg när det gäller den europeiska politiken för återsändande.
Jag anser att vi skulle göra ett stort misstag om vi inte ansträngde oss för att samarbeta med de länder som invandrarna härstammar från inom ramen för bekämpningen av den olagliga invandringen.
Det är sant att en sådan ansträngning måste åtföljas av en samarbetspolitik.
Därför sade jag att det är av grundläggande vikt att invandringspolitiken ses som en nyckelfaktor inom vår externa politik.
Naturligtvis måste vi se positivt på den grönbok som kommissionen har lagt fram!
När det gäller de kommentarer som gjorts om rasism och främlingsfientlighet vill jag slutligen säga att vi vid rådets (rättsliga och inrikes frågor) senaste möte i april, efter ett meddelande från flera av Europeiska unionens medlemsstater, och även det nuvarande ordförandeskapet, antog en förklaring om rasism och främlingsfientlighet.
Man kan anta förklaringar om rasism och främlingsfientlighet - man bör göra det, eftersom vi är lyckliga nog att tillhöra ett av de mest civiliserade områdena där alla människors rättigheter och friheter respekteras -, och att anta sådana förklaringar är fullständigt förenligt med lagen och med kampen mot olagliga handlingar som, när det gäller invandring, utförs dag efter dag.
Detta är rådets ståndpunkt i den här frågan.
Detta är de linjer vi arbetar efter, och som vi kommer att fortsätta arbeta med ända till slutet.
Jag tackar för kommissionens uttalanden och ansträngningar som naturligtvis är vägledande för alla rådets åtgärder, och jag tackar även för de förslag, kommentarer, åsikter och den kritik som ledamöterna har lagt fram i kammaren.
Fru talman, jag tackar även er för att ni haft tålamod och låtit mig tala längre än den avsatta tiden.
(Applåder)
