# ID: svediakorp-gov425245
# author: Lambert (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 407
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag instämmer i mycket av det som Watson just har sagt, även om jag inte delar hans tro på frihandelns kraft för att komma till rätta med dessa missförhållanden.
Jag välkomnar en del av de uttalanden som gjorts i eftermiddag, och särskilt kommissionär Pattens närvaro.
Alltför länge har vi betraktat dessa frågor som om de bara hade att göra med lag och ordning, i stället för med internationella och ekonomiska förbindelser.
Migration är en utvecklingsfråga, vilket den svenska regeringen har visat genom det sätt på vilket den organiserar sina departement.
Min grupp kan tänka sig en gemensam asyl- och migrationspolitik, om standarden blir högre än hos den som vi har för närvarande.
Jag är ännu inte övertygad om att så blir fallet.
Vi har fått höra mycket i eftermiddag om behovet av att kontrollera gränser, men kanske inte riktigt lika mycket om varför folk är så desperata i sin strävan att korsa dem.
För vissa är det ett frivilligt val - detta är i sin ordning, och det är en del av det som vi försöker att skapa genom idén med fri rörlighet inom Europeiska unionen.
Andra kommer naturligtvis på grund av yttre tvång, därför att de inte ser någon framtid och inga ekonomiska möjligheter.
Vi måste komma ihåg att penningförsändelserna från dessa personer ofta överstiger det bistånd som våra regeringar ger.
Jag menar att Europeiska unionen också har en plikt att granska sin egen politik, för att se i vilket hänseende denna fungerar som en faktor som i praktiken får folk att känna sig tvingade att flytta.
Det är en bra tidpunkt att undersöka detta i samband med inledningen till toppmötet i Johannesburg om hållbar utveckling.
Vi måste diskutera hållbar utveckling och det sätt på vilket vi ger ekonomiska möjligheter till alla.
Jag häpnade nyligen när en person från en rumänsk ambassad berättade för mig att miljösaneringen i hennes land var viktig, men att den måste göras efter det att de garanterat en säkerhet vid sina gränser, eftersom prioriteringarna såg ut på detta sätt.
Den andra frågan som vi verkligen måste titta på handlar om hur vi skapar en migrationspolitik som låter folk med skiftande kvalifikationer komma in, vilket näringslivet säger att vi behöver, och hur lagliga vägar som leder fram till asyl ser ut.
