# ID: svediakorp-gov425244
# author: Watson (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 710
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Utan tvekan äger denna diskussion rum vid en lämplig tidpunkt.
Den senaste tidens allt mer utbredda negativa känslor mot invandrare i Frankrike och Nederländerna visar vad som händer när regeringar inte lyckas ta itu med de utmaningar som invandringen innebär.
Vi vet att det finns sunda ekonomiska skäl till en styrd invandringspolitik, som till exempel handlar om att komma till rätta med arbetskraftsbrist och finansiering av våra sviktande pensionssystem, vilket är något annat än de värdefulla insatser som invandrarna gör i våra samhällen när det gäller en ökad kulturell mångfald.
Det är faktiskt så att vårt välstånd kommer att vara beroende av invandringen.
Frågan är därför: Vilken politik skall vi föra, för att invandringen skall bli politiskt godtagbar?
Det vi inte får göra, som alltför många socialistiska regeringar har gjort, är att sticka huvudet i sanden och vägra att ta itu med utmaningen.
Det är till stora delar EU-regeringarnas misslyckande när det gäller att övervaka våra gränser, ta itu med diskrimineringen och främlingsfientligheten, och på ett harmoniskt sätt integrera invandrarna i våra samhällen, som har lett fram till detta dödläge.
Det är inte underligt att allmänhetens oro fortsätter att växa.
Det liberaldemokratiska förhållningssättet skulle vara att glänta litet på ytterdörren, genom att tillhandahålla lagliga vägar för invandring, för att på så sätt bättre kunna stänga bakdörren för olaglig invandring.
Detta förhållningssätt har prövats framgångsrikt av den kanadensiska regeringen, och återspeglas i Europeiska kommissionens förslag till en gemensam migrationspolitik.
Det skulle vara bra om vi använde detta sätt.
En styrd, laglig invandringspolitik, som samordnas mellan medlemsstaterna, innebär inte att det är fritt fram för alla.
Incitament för invandrarna att bosätta sig på olika ställen i sina värdländer skulle vara bra.
En politik som balanserar rättigheter och plikter, så att de nyanlända förstår att de kan arbeta i sina värdländer och åtnjuta fri rörlighet i unionen och andra fördelar med EU-medborgarskapet, skulle också vara bra.
Men de måste också förstå att de måste anstränga sig för att smälta in, och följa det nya samhällets lagar och förordningar.
Det är en orimlig politisk korrekthet att avfärda alla krav på att invandrarna bör lära sig värdlandets språk.
Man måste dessutom ge ett lämpligt integrationsstöd, och vi måste bekämpa diskriminering och rasism.
I detta avseende vill jag berömma det arbete som man har gjort vid Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet, och till de politiska partierna rekommenderar jag de politiska partiernas stadga för ett icke-rasistiskt samhälle.
Vi måste också göra större investeringar i våra rättssystem och i verkställandet av rättsliga beslut - vi kan bara förvänta oss att invandrarna respekterar de innersta värdena, om vi också ser till att dessa värden respekteras fullständigt av det befintliga samhället.
En styrd invandringspolitik kräver hårda åtgärder för att kontrollera unionens yttre gränser, och jag gratulerar därför kommissionen till dess initiativ om en gemensam gränsvaktskår.
Vi måste också göra mer för att hjälpa de fattiga och fördrivna i sina hemländer, som kommissionären sade, så att de inte i desperation tvingas ta kontakt med kriminella människosmugglargäng.
De flesta vill inte flytta till ett annat land, så hjälp med att mildra trycket från den olagliga invandringen är ytterligare ett argument - om det nu behövs ett - för att främja en global frihandel och närma oss FN: s mål att 0,7 procent av BNP skall gå till utvecklingsbistånd.
När det gäller asylpolitiken stöder den liberaldemokratiska gruppen återigen kommissionens förslag, och uttrycker tveksamhet i fråga om de åtgärder som rådet föreslår.
Sammanfattningsvis anser vi att det både finns ett moraliskt och ekonomiskt argument för en styrd invandring och ett humanitärt förhållningssätt till asyl.
Vi i ELDR-gruppen kommer att stödja kommissionen i dess ansträngningar att styra unionen mot den gemensamma politik som formuleras i Amsterdamfördraget.
Den store liberalen J.K. Galbraith sade att? Migration är det äldsta sättet att undgå fattigdom.
Vad är det för vrånghet i människans själ som gör att folk motsätter en så uppenbart god sak??.
(Applåder)
