# ID: svediakorp-gov425160
# author: Trentin (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 667
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) Herr talman, herrar kommissionärer, ärade kolleger!
Den ekonomiska situationen är fortfarande mycket osäker och de europeiska institutionerna måste ändra sitt beteende och inte enbart vänta på effekterna av den amerikanska återhämtningen.
Även den, liksom återhämtningen i Europa, verkar för övrigt fortfarande avlägsen och ojämnt fördelad på olika sektorer, och den är beroende av omstruktureringsprocesser som kommer att ge betydande effekter för sysselsättningen, och som kräver mycket stora investeringar.
Det är ingen tillfällighet att den amerikanska regeringens politik är kraftigt interventionspräglad, något som borde få de europeiska institutionerna att tänka efter, eftersom de är institutioner som fortfarande står inför ett utdraget investeringsstopp, om vi inte vill att den klyfta som skiljer konkurrenskraften i Europa från den i USA skall vidgas på nytt under den närmaste tiden.
Under dessa förhållanden får inte den nödvändiga respekten för villkoren i stabilitetspakten, framför allt vad gäller de nationella budgetunderskotten och den gradvisa minskningen av upplåningen, vilket en del hävdar, ersätta en kraftfull samordning av den ekonomiska och sociala politiken och en policymix som kan påverka den ekonomiska politiken i unionens medlemsstater och framför allt i de länder som ingår i eurosamarbetet.
Kravet på ett underskott på högst 3 procent i nationalstaternas budget måste respekteras.
Men hur kan man undgå att inse att kraven på de disponibla resurserna i varje medlemsstat för att skapa en ekonomisk och social, miljöinriktad politik som kan ge nya impulser till ekonomin och sysselsättningen kräver att det skapas nya synergier genom en närmare samordning av politiken på det ekonomiska och sociala området och när det gäller miljöfrågor, framför allt inom euroområdet?
En sådan samordning borde för övrigt även ske när det gäller försörjningen av råolja för att minska prissvängningarna och motverka riskerna för en inflation.
Det är av dessa skäl som vi i vårt betänkande uppmanar kommissionen att föreslå rådet och vissa medlemsstater att genomföra öppna samordningsexperiment just inom de investeringssektorer där Europeiska rådet i Lissabon fann de allvarligaste hindren inom Europeiska unionen när det gällde att senast år 2010 skapa en kunskapsbaserad ekonomi och ett kunskapssamhälle för att nå full sysselsättning och en social sammanhållning.
Jag tänker i första hand på investeringar inom forskning och utveckling, investeringar - kostsamma om de inte bara består av visioner - i ett livslångt lärande, vilket är en omistlig politik som ger tillgång till en flexibel arbetsmarknad.
Jag tänker också på de investeringar som kan komma att öka, investeringar som medger ett aktivt åldrande baserat på frivillighet och omskolning av den äldre arbetskraften, för att rädda kvar ett allmänt pensionssystem.
Jag tänker slutligen på integrerade investeringar i infrastruktur, i nät och tjänster som omedelbart kan få fart på sysselsättningen med insatser från staternas och det privata näringslivets sida och med hjälp av Europeiska investeringsbanken.
Det är lika viktigt att uppmärksamma grönbokens resonemang om företagens ansvar i samband med fusioner och omstruktureringar, för att, bland annat genom riktmärkning, stimulera till information och samråd med de anställda, och för att hitta lösningar som baseras på anställbarhet och livslångt lärande, som ett alternativ till den strukturella arbetslösheten.
Herr talman!
Detta är den väg som Jacques Delors föreslog igår, och som han också i dag på morgonen föreslår i en intervju i Le Monde.
Detta kan innebär en kraftigt positiv stimulans mot ekonomisk återhämtning även i de länder som i dag bestämmer takten.
Herr talman!
Slutligen skulle jag vilja att man följer uppmaningen från utskottet för ekonomi och valutafrågor till kommissionen och rådet om att parlamentet skall engageras betydligt mer, och inte bara höras när det gäller att bestämma de stora riktlinjerna i den ekonomiska politiken, och när det gäller att främja ett bättre samarbete mellan de europeiska institutionerna, så att även denna process kan ske i öppenhet och med ett informerat deltagande för parlamenten.
