# ID: svediakorp-gov425128
# author: Caudron (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 799
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Den 14 november förra året antog parlamentet med mycket stor majoritet mitt betänkande om det sjätte ramprogrammet för forskning.
Vi accepterade då strukturen, principerna och filosofin i Busquins förslag, samtidigt som vi kompletterade det med bidrag från forskarvärlden för att bättre motsvara EU-medborgarnas förväntningar.
Den 10 december 2001 bemötte rådet (forskning) på ett utomordentligt sätt våra krav och förslag.
Sedan dess har vi fortsatt att arbeta gemensamt för att precisera vissa punkter och ytterligare förbättra ramprogrammet, i nära samarbete med kommissionär Busquin och hans enheter, liksom med rådets ordförandeskap och Marimón.
Ingen har sparat på ansträngningarna, alla har lyssnat på varandra och vi har försökt att förstå varandra, införliva den andres krav och hitta kompromisser.
Den 23 april antog utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 90 ändringsförslag, varav 30 skulle införlivas i de särskilda programmen.
Vi krävde där nya preciseringar om instrumenten för genomförande av programmen, om stödet till de små och medelstora företagen och till mikroföretagen.
Vi betonade forskningen, den hållbara utvecklingen och en minskning av de externa kostnaderna för miljön.
Vi erinrade om att vi fäster stor betydelse vid grundforskningen.
Vi upprepade slutligen att forskning inom hälsoområdet och kampen mot de stora sjukdomarna är viktig, men även allt som rör human- och socialforskning.
Före och efter dessa omröstningar kunde de olika ståndpunkterna föras närmare varandra tack vare flera informella och formella trepartssamtal.
De tre institutionernas administrativa och tekniska personal, berörda folkvalda och deras assistenter arbetade ihärdigt, och den 7 maj kunde vi under ett ovanligt fruktbart trepartsmöte sluta överenskommelser som resulterade i trettiofyra kompromissändringsförslag, som utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi i går kväll röstade igenom i stort sett enhälligt.
Industriutskottet gav mig också, i egenskap av föredragande, mandat att byta ut de ändringsförslag som röstades igenom den 23 april mot dessa kompromissändringsförslag.
När det gäller den mer känsliga frågan om etik förelåg det stor enighet om att kommissionen verkligen skall fastställa de gränser som inte får överskridas på området, att rådet skall ta hänsyn till dessa gränser, och att allt konkret skall finnas med i de särskilda programmen.
Kommissionär Busquin kommer nog att bekräfta det strax.
Vi är nu bara några timmar ifrån ett definitivt godkännande, och rådet har redan skriftligen informerat oss om att det instämmer i de trettiofyra kompromissändringsförslag som ni skall rösta om i morgon.
Jag skulle vilja avsluta mitt inlägg med att på nytt tacka det belgiska ordförandeskapet, som redan den 10 december 2001 möjliggjorde en mycket positiv gemensam ståndpunkt.
Jag tackar återigen kommissionär Busquin och hans enheter, som visat prov på lyssnarförmåga, förståelse, respekt för parlamentet samt fantasi när det har gällt att föreslå lösningar.
Jag vill också tacka ordförande Westendorp och hela sekretariatet i industriutskottet, de politiska gruppernas administratörer och sekretariat, samt min assistent Gaëlle Le Bouler.
Ett mycket varmt tack går också till mina kolleger som arbetat tillsammans med mig i det här ärendet under ett och ett halvt år, skuggföredragandena, samordnarna och föredragandena av yttranden.
Bland dem vill jag särskilt nämna Win van Velzen, Yves Piétrasanta, Konstantinos Alyssandrakis, Plooij-van Gorsel och även McNally.
Jag vill också framföra ett särskilt tack till det spanska ordförandeskapet och till Marimón, som haft förmåga att lyssna och varit tillgängliga, och som därför förtjänar en särskild hyllning och ett särskilt tack.
Kära kolleger!
Jag är snart färdig med det som sannolikt blir mitt sista stora betänkande efter tretton år här i kammaren.
Eftersom jag bröt med det franska socialistpartiet för ett halvår sedan kommer jag att kandidera till kommunalvalen i Frankrike för medborgarvänstern, mot en kandidat från socialistpartiets organisation.
Antingen blir jag vald, och då lämnar jag er, eller också förlorar jag, och då kommer socialistpartiet sannolikt att utesluta mig ur PSE-gruppen.
Båda fallen kommer att vända upp och ned på min situation fullständigt, och jag är därför glad över att kunna avsluta denna fas i mitt politiska liv med att ha bidragit till tillkomsten av ett mycket bra europeiskt forskningsprogram, som med 17,5 miljarder euro representerar den tredje europeiska politiken.
I dag, den 14 maj 2002, vill jag säga att jag är berättigat stolt, jag vill hylla den europeiska vetenskapliga världen som jag haft ett nära samarbete med, och på nytt tacka alla mina kolleger och deras medarbetare som under ett och ett halvt år hjälpt och stöttat mig.
(Applåder)
