# ID: svediakorp-gov425101
# author: Pack (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 966
# sentences: 55
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kolleger!
Jag vill minnas att jag i mitt senaste betänkande om idrott 1996 krävde att vi skulle inrätta ett idrottens år.
Det dröjde innan Viviane Reding blev kommissionär och vi fick ett sådant år.
Nog är detta trevligt, och jag vill gärna tacka för det.
Men när jag läser titeln på året, då drar det ihop sig till kramp här inne, för kramp är vad det handlar om!
Varför måste vi stuka varenda led så fort det handlar om idrott?
Jag ville ha ett idrottens år, och nu har vi ett år för utbildning genom idrott.
Alla vet varför vi går i sådana cirklar, för egentligen borde idrott över huvud taget inte vara en fråga att diskutera, men det är det, inte bara i fotboll utan överallt!
Varje dag talar var och en på ett eller annat sätt om idrott.
Det är bara inom Europeiska unionen som detta inte skall spela någon roll.
Varför måste vi vrida armarna ur led?
Idrott har alltid varit gränsöverskridande.
I Europa bekämpar vi ju den förkastliga dopningen inom idrotten med en gemensam anti-dopningsbyrå.
Alltså finns det idrott i Europa.
Och i TV-direktivet bekymrar vi oss om idrottsliga rättigheter.
Alltså, idrott finns i Europa.
Varför medlemsstaternas regeringar alltid är så motsträviga går egentligen utöver mitt förstånd.
Därför hoppas jag att ni, nästa gång ni sätter er ned tillsammans, drar lärdomar av året för utbildning genom idrott och verkligen gör detta till en europeisk uppgift, som givetvis inte avgörs bortom subsidiariteten.
Vi tog emot kommissionens förslag med mycket god vilja.
På det stora hela hade vi egentligen heller inga problem, men det är klart att parlamentet lägger fram ändringsförslag.
Vi har tagit fasta på förslaget om finansieringen.
Naturligtvis sade jag till mig själv: För en gångs skull var du hygglig nog att inte begära mer pengar, och precis då säger rådet att det fortfarande är för mycket!
Jag skall tänka på detta till nästa gång.
Jag kommer återigen att ställa krav, då kanske vi rentav får mer än vad ni föreslog.
Vi har ju lyckats med detta i några program.
Nu ville jag egentligen bara att det skulle gå snabbt och smidigt, men dessvärre blev det inte så.
Men nu har det uppenbarligen ordnat sig.
Vi har inte rättat oss helt och hållet efter kommissionen.
På ett område har vi sagt att vi absolut inte vill lägga mer pengar på forskning och undersökning inför året.
Vi har sagt att alla pengar som ställs till förfogande för detta år också måste gå till synliga åtgärder eller till försöksheat inför året.
Undantaget från detta är utvärderingen.
Den görs givetvis efter ett sådant år, men den hör heller inte till den del som vi vill försöka stryka.
Här hoppas vi förstås på kommissionens stöd.
Vi har lagt fram ändringsförslag för att förstärka och stödja det bidrag som den ideella verksamheten ger till den informella utbildningen.
Vi har lagt fram ändringsförslag för att stödja spridningen av de bästa erfarenheterna och för att skapa en databas på Internet.
Vi vill stödja de nätverk som arbetar för idrottens pedagogiska roll, och vi har i någon mån förtydligat ett stort problem, nämligen att elitidrottare ofta saknar möjlighet att avsluta sina studier eftersom de så att säga har nått topprestationer inom ramen för sin skoltid och därmed till vissa delar försummat sina studieresultat.
Detta europeiska år är ett viktigt år som i hela Europa sammanfaller med de olympiska sommarspelen i Aten, och det kommer att genomföras åtgärder på nationell och gemenskaplig nivå för att stödja ett varaktigt samarbete mellan utbildningsinstanser och idrottsförbund och för att bli bättre på att integrera idrottens värderingar i undervisningen.
Eftersom jag tyckte att det hela var lite torrt tog jag mig friheten att utarbeta en höjdpunkt för detta idrottens år, och kollegerna stödde min linje.
Jag sade: Låt oss under 2003 genomföra en skoltävling över hela Europa, ett år som avslutas med att vinnarna inbjuds till Olympia 2004 där den olympiska elden tänds.
Jag tyckte det var en ypperlig idé.
Världen lever på bilder, härliga bilder, och även det är handling.
Egentligen hade jag önskat - det måste jag säga - att kommissionären skulle stödja oss mer gentemot rådet.
Rådet säger nej.
Jag vill förtydliga följande: Det kommer inte att kosta mycket mer.
Antagligen inte mer alls, för vi har ju fortfarande pengar i reserv.
Detta behöver vi naturligtvis inte alltid berätta för rådet, men pengar har vi.
Vi kan göra det, och det bör vi förstås unna oss.
För mig är det obegripligt att rådet inte vill!
En kommentar till omröstningen i första behandlingen: Helt säkert kommer vi att klara detta utan problem.
Precis som vi har skyndat på, hoppas jag att rådet skall skynda på för att komma fram till en gemensam ståndpunkt till den 31 maj.
I så fall är vi beredda - det lovar jag i mitt och mina kollegers namn - att så snabbt som möjligt behandla detta i utskottet och, om nödvändigt, genom ett trepartsmöte se till att vi kan undvika ett eventuellt förlikningsförfarande.
Dock menar jag att rådet också måste gå oss några steg till mötes.
Jag vore tacksam om kommissionen kunde hjälpa rådet på traven.
Ännu en gång, stort tack för förslaget, Viviane Reding.
Det gläder oss att det äntligen har lagts fram!
