# ID: svediakorp-gov425053
# author: Koukiadis (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 349
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Berger har utfört ett grundligt arbete och jag anser att hon behärskar frågan.
Syftet med betänkandet är att fastställa en enhetlig rättslig ram för distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter med en komplettering av befintliga regler för varje sektor och tilltäppande av de luckor som har uppstått genom det allmänna direktivet om distansförsäljning av konsumtionsvaror.
Genom föreliggande direktiv blir det lättare för den inre marknaden att fungera och konsumenterna erbjuds ett mer omfattande skydd.
Frågan om maximal eller minimal harmonisering bekymrar oss och givetvis har ni hört att olika åsikter finns.
Jag har intryck av att en lösning kan komma till stånd om åtminstone en del särskilda bestämmelser om vissa frågor antas eller om det görs möjligt att införande sker.
Den maximala harmoniseringen som lösning, i kombination med kommissionens skyldighet att tillhandahålla leverantörerna information om de olika nationella bestämmelserna, hjälper ur en aspekt särskilt de små och medelstora företag som tillhandahåller finansiella tjänster eftersom den lösningen minskar utgifterna för information för leverantörerna och ökar insynen.
Vidare har denna princip behållits i den viktiga frågan om ångerrätt, undantagna endast livförsäkringar och privata pensionsförsäkringar.
Tidsfristen på 14 dagar är en kompromisslösning mellan 7 dagar som kommissionen ursprungligen föreslog och 30 dagar som parlamentet begärde.
På ett enhetligt sätt regleras också sättet för beräkning av tidsfristerna.
Med ett enhetligt tillvägagångssätt beträffande ångerrätten stärks tydligheten och rättssäkerheten på den inre marknaden.
En mycket viktig fråga som vi bör betona är hur den gemensamma ståndpunkten klargör att det aktuella direktivet bör ta hänsyn till direktiv 2031 om elektronisk handel när det gäller de ändringar som det sistnämnda reglerar.
Erkännandet av ursprungsland anser jag utgör en central punkt och är något vi bör uppmärksamma.
Trots de brister som kvarstår är det i alla händelser ett positivt faktum att den gemensamma ståndpunkten i hög grad kommer att tillgodose Europaparlamentets uppfattning.
Jag instämmer med föredraganden om att direktivet bör träda i kraft omedelbart och därför bör vi undvika den tidsförlust som ändringsförslagen angående vissa bestämmelser skulle orsaka.
