# ID: svediakorp-gov425036
# author: Maij-Weggen (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 686
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Den 3 juni i år skall rådet, kommissionen och parlamentet helt ha infört den europeiska lagstiftningen angående offentlighet inom administrationen, alltså förordningen om tillgång till handlingar.
För Europaparlamentets del innebär det att förteckningen med handlingar från Europaparlamentet som skall vara direkt tillgängliga via registret, måste införas som en bilaga till parlamentets arbetsordning.
För den extra bilagan krävs medhåll från en majoritet av ledamöterna; i dag kommer en debatt om detta att äga rum och i morgon är det dags för omröstningen.
Den förteckning son lagts fram är till allra största delen resultatet av en exakt juridisk tillämpning av förordningen.
En arbetsgrupp under ledning av parlamentets vice generalsekreterare har utarbetat den första förteckningen.
I utskottet för konstitutionella frågor har ett litet antal handlingar tillförts, för vilka det inte är obligatoriskt men dock önskvärt att de blir offentliga.
Jag kan nämna arbetsdokumenten, rekommendationerna och förklaringarna från delegationerna - vilka inte fanns med på den ursprungliga förteckningen - presentationslistorna från plenar- och utskottssammanträdena - vilka ändå finns med i protokollet och alltså indirekt är offentliga - och listan över parlamentsledamöternas medarbetare.
Som föredragande står jag bakom dessa tillägg, vilka delvis även kommer från mig själv.
När det gäller offentliggörandet av listan över medarbetare så tycker jag att det bör överensstämma med kansliets beslut av den 11 juni 2001, dvs. att ledamöter och medarbetare själva måste ansvara för uppgifterna i den offentliga listan.
Herr talman!
Jag hoppas att den fullständiga förteckningen kan godkännas som den är.
Inskränkningar som inte överensstämmer med förordningen kan dock inte accepteras eftersom vi annars via Europeiska gemenskapernas domstol ändå kommer att få i uppdrag att återigen komplettera förteckningen och då har parlamentet skämt ut sig.
Med den här förteckningen uppfyller Europaparlamentet alla förpliktelser när det gäller genomförandet av förordningen.
Är då allt i sin ordning?
Tyvärr är det ännu inte riktigt så.
Vi anser att varken Europeiska kommissionen eller rådet har uppfyllt villkoren för genomförandet av förordningen.
Framför allt när det gäller handlingar från tredje part, till exempel från medlemsstaterna eller från externa organisationer, är allt ännu inte ordnat.
När det gäller utrikes- och försvarspolitiken så har visserligen förordningen företräde framför det tidigare Solanabeslutet men man har ännu inte hittat någon definitiv lösning för förtroliga och hemliga handlingar.
Det måste också ordnas.
I allmänhet är offentligheten för handlingar från tredje part fortfarande ett stort problem eftersom särskilt kommissionen och rådet i det fallet är återhållsammare än önskat.
Egentligen måste det snabbt bli så att medlemstater som ännu inte har någon ordentlig lagstiftning inom området offentlighet inom administrationen, även själva utarbetar den sortens lagstiftning så snabbt som möjligt.
Då kan de invändningar som vissa medlemsstater fortfarande åberopar försvinna.
Det får inte vara så att öppenheten gentemot medborgarna i det ena EU-landet är mycket större än i det andra och det får absolut inte vara så att bristen på öppenhet i vissa EU-länder undergräver genomförandet av vår förordning.
Jag uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett direktiv som tvingar alla EU-medlemsstater till mer öppenhet och insyn och till offentlighet inom förvaltningen.
Jag kommer också obestridligen att ta upp den här frågan i konventet om Europas framtid, där jag är ledamot.
Till sist, herr talman, tycker jag att det är viktigt att vi inte väntar för länge med att utvärdera den här förordningen.
Med den här förordningen har vi gjort stora framsteg men det finns fortfarande en del saker att försvara.
Den första utvärderingen kommer att äga rum i slutet av året och jag hoppas få vara med där.
Det är dock så, herr talman, att förordningens vinnare är våra egna medborgare.
De kommer, främst via Internet, att kunna hämta in mycket mer information än tidigare och det är bra för parlamentets goda rykte, det är bra för de europeiska institutionernas goda rykte och det är framför allt bra för demokratin i Europa i allmänhet.
