# ID: svediakorp-gov425011
# author: Souchet (NI) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 456
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Som betänkandet av Kindermann visar och som kommissionär Fischler har medgett är de fleråriga utvecklingsprogrammens tid förbi.
I framtiden kommer det inte längre att kunna fungera för oss med denna brutala, blinda och auktoritära metod för reglering av fisket.
Inom den nya gemensamma fiskeripolitiken får vi inte längre inrätta instrument som förhindrar modernisering, skadar säkerheten ombord och avskräcker ungdomarna från att etablera sig inom yrket.
Ja, vi är alla medvetna om att vi måste styra fiskarternas biologiska jämvikt med hjälp av offentliga åtgärder.
De högsta tillåtna fångsterna och kvoterna fyller denna funktion, och vi måste ytterligare förbättra deras effektivitet genom att förbättra resursbedömningarna.
Ja, flottorna måste allmänt sett fortsätta att ligga på en stabil nivå, vilket dock inte bör leda till en frysning av den nuvarande situationen.
De bör kunna moderniseras med hjälp av offentliga medel.
Ja, vi kräver rättvisa och generaliserade kontroller.
Man kan dock inte bli annat än förvånad över motsägelsen mellan kommissionärens uttalande om att de fleråriga utvecklingsprogrammen tillhör det förflutna och det förslag till förordning som nu är i omlopp, och som syftar till att nästan 6 000 fartyg skall bort under perioden 2003-2006, varav nära 1 000 för bara Frankrike.
(Röstförklaringen kortades ned i enlighet med artikel 137.1 i arbetsordningen.)
.
(FR) Det är lyckosamt att Europeiska rådets signal från Barcelona om ett återupprättat offentligt utvecklingsbistånd bildade skola i Monterrey.
Detta är ett erkännande av att offentligt utvecklingsbistånd i dag är en av de få regleringsmekanismer som möjliggör finansiering av sådana offentliga investeringar som krävs för att människor skall få tillgång till grundläggande tjänster.
Men oavsett summor och totala procentsatser måste Europeiska unionen fortsätta att gynna det geografiska område där vi av historiska skäl har fått ett särskilt ansvar.
Att koncentrera insatserna kan bara öka effektiviteten.
Unionen får inte tillåta en försvagning av sitt specifika samarbete med AVS-länderna, med hänvisning till en likriktande globalisering, där vissa skulle vilja se sina insatser gå upp i rök.
Man kan för övrigt märka att både lokala myndigheter och olika sammanslutningar har bidragit till att de privilegierade banden med dessa länder har blivit fler.
Vi måste framför allt satsa på den gemensamma kampen mot de förödande effekterna av en emigration som skapar fattigdom och tömmer dessa länder på sin mänskliga kapacitet, på återupprättandet av staten som aktör och på kampen mot statens byråkratiska och korrumperade tendenser.
När det gäller utveckling är nationen fortfarande den bäst lämpade nivån, en ofrånkomlig nivå om vi vill att den offentliga politiken skall grundas på hållbar utveckling och det allmänna intresset.
