# ID: svediakorp-gov424951
# author: Krarup (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 275
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Danmark står utanför EU: s asyllagstiftning, eftersom vi i juni 1992 utnyttjade folkets demokratiska rätt att säga nej till att EU skulle bestämma ländernas asylregler.
Det skulle kanske kunna vara stimulerande för diskussionen om jag redogjorde för de tre huvudriktningarna i Danmarks nej.
Några få här i kammaren, företrädda av Camre från Gruppen Unionen för nationernas Europa, sade nej utifrån en paranoid rädsla för att EU-föreskrifterna skulle medföra att vårt lilla land skulle översvämmas av asylsökande.
Andra här i kammaren, företrädda av Frahm från Gruppen Europeiska enade vänstern / Nordisk grön vänster, sade nej av helt motsatta skäl, nämligen för att skydda de asylsökande så mycket som möjligt.
Det som i dag undergräver detta nej är det beklagliga faktum att främlingsfientligheten nu kommit att bli den danska regeringens politik.
Men lyckligtvis finns det även ett tredje och demokratiskt nej som inte rubbas av de politiska konjunkturerna.
Detta beständiga nej bygger på inställningen att problem som har stor inverkan på den lokala nivån bör lösas i nära samverkan med lokalsamhällena i stället för att vi skall påtvingas lösningar av EU-institutioner med en besserwisserattityd.
Europeiska unionens tvångscentralisering och regelhysteri bidrar rätt och slätt till att skapa den förgiftade grogrunden för demagoger som Le Pen, Haider och Camre.
Det är inte så att jag underskattar de sociala och ekonomiska orsakerna till denna högervridning och till främlingsfientligheten, men man bör lägga märke till att påtvingandet av regler från centralt håll - utan att någon hänsyn tas till lokalsamhällets reglering - är fullständigt livsfarligt och ger näring åt högerextremismen.
