# ID: svediakorp-gov424902
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 882
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
I kväll är det en särskild kväll för mig, eftersom jag undantagsvis inte alls instämmer i budgetutskottets beslut, utan är av annan åsikt.
Medlemsstaterna vill inte bara ha sina pengar tillbaka, utan de har också rätt till det enligt fördraget, och kommissionen har i enlighet med detta lagt fram tilläggs- och ändringsbudgeten.
De pengar som medlemsstaterna betalat till den europeiska budgeten, och som vi inte använde förra året, bör vi i enlighet med lagbestämmelserna återbetala till medlemsstaterna så snabbt som möjligt, redan av nationalekonomiska skäl, eftersom allt annat skulle innebära nationalekonomiska förluster.
Förra året hade vi ett mycket stort överskott, och jag skall strax tala om de olika komponenterna.
Tilläggs- och ändringsbudgeten omfattar flera komponenter, nämligen för det första överskottet från förra året och för det andra genomförandet av det nya beslutet om egna medel, som ju innehåller olika komponenter.
Det nya beslutet om egna medel, som avtalats om i Berlin, skulle träda i kraft den 1 januari 2002.
Eftersom det förekom förseningar från vissa medlemsstaters sida när det gällde att ratificera beslutet, måste budgeten 2000 fortfarande baseras på det gamla beslutet om egna medel.
Detta innebär konkret att de nuvarande medlemsstaterna delvis måste erlägga högre belopp än de skulle göra i enlighet med det nya beslutet om egna medel.
Det nya beslutet om egna medel innehåller olika komponenter: 25 procent av tullintäkterna kan stanna kvar i medlemsstaterna, de intäkter som kommer från mervärdesskatten går tillbaka, medan den andel som kommer från BNP ökar; därigenom sker en förskjutning av finansieringsbördan.
Och det finns en tredje komponent: På Förenade Kungarikets rabatt får fyra medlemsstater nu så att säga en rabatt, alltså en rabatt på rabatten.
Det har beslutats på så vis.
Det skall nu genomföras, och kommissionen har därför också kombinerat det med överskottet.
Återbetalningen av tullandelarna, att alltså medlemsstaterna kan behålla 25 procent av tullintäkterna, gäller från och med den 1 januari 2001.
De pengar som skulle behövas för detta har naturligtvis tagits med när överskottet beräknats, eftersom man annars måste betala tillbaka och sedan återigen måste ta ut pengar.
(Tillrop: Mycket bra!)
Det är glädjande att höra, herr Walter!
Men jag vill nu också helt kort säga något om hur överskottet i denna storleksordning har uppstått.
Det stämmer, som det redan har nämnts här, att överskottet, eller det bristfälliga genomförandet, när det gäller strukturfonderna ligger omkring 10 miljarder.
Jag måste än en gång påpeka att det i denna fas i det nya programmet inte längre handlar om att kommissionen är för långsam med att bevilja projekt, utan vi har nu de bestämmelserna att kommissionen genomför återbetalningar till medlemsstaterna när dessa presenterar en räkning för ett genomfört program.
Om det inte kommer några räkningar, kan naturligtvis inte heller någonting betalas ut.
Under år 2000 var det fortfarande möjligt att göra förskottsbetalningar, så som det föreskrivs i ifrågavarande bestämmelser.
Det var inte längre möjligt under 2001, och då kan man faktiskt fråga sig varför medlemsstaternas uppskattning förra året av de belopp som behövdes för att genomföra programmen var mycket högre än de belopp som man sedan begärde.
I samband med överskottet vill jag också påpeka två saker.
För det första gjordes det på jordbrukspolitikens område faktiska besparingar i storleksordningen 2 miljarder euro, huvudsakligen därför att den konjunktursvacka som uppstod på nötköttsmarknaden efter BSE-krisen inte varade så länge som man först förmodade.
Här hämtade sig marknaden snabbare.
På andra områden var situationen på marknaden bättre än vad som prognosticerats.
Här kan man verkligen tala om faktiska besparingar som man kan glädja sig över.
För det andra användes nästan 90 procent av de medel som anslagits till utrikespolitiken, alltså rubrik IV.
Här har vi under det andra året en förbättring gentemot den tidigare situationen, och jag tror att man tydligt bör understryka att de förvaltningsreformer som mina kolleger Chris Patten och Poul Nielson infört på utrikesområdet nu verkligen bär frukt.
Förebråelsen att EU gör stora utfästelser men att sedan verkligen ingenting genomförs, stämmer alltså inte längre.
Naturligtvis väntar medlemsstaterna på att det stora överskottet från förra året åter skall flyta tillbaka in i deras budgetar.
Det rör sig om en storleksordning som verkligen är ekonomiskt relevant för medlemsstaternas budgetar.
Om ni betänker att den ekonomiska nedgång som vi haft sedan den 11 september naturligtvis har inverkat på medlemsstaternas allmänna budgetar så är det helt klart att man väntar på att få tillbaka pengar från den europeiska budgeten, just för att undvika ökade underskott.
Kommissionen anser att det med tanke på det totalekonomiska ansvaret vore klokt att undvika förseningar.
Jag vill nu sammanfatta Walters och Wynns inlägg: Det har inte lämnats tillbaka några påskägg, och om vi ser på tidsplaneringen kommer det heller inte att bli några pingstbuketter, men jag vill också gärna ta fasta på den vädjan som kom från ordföranden i budgetutskottet om att inte låta det bli julklappar!
