# ID: svediakorp-gov424892
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 954
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
I kommissionens namn och särskilt i min kollega Pattens namn, som i dag inte kan delta i diskussionen, vill jag tacka Díez González och van Hecke för deras betänkanden, som kompletterar varandra på ett bra sätt.
I sitt betänkande om kommissionens meddelande om de mänskliga rättigheterna uppmanar ni, fru Díez González, institutionerna att utarbeta en gemensam uppförandekodex, som skall ligga till grund för unionens förbindelser med tredje land.
Kommissionen bekräftar på nytt betydelsen av ett konstruktivt dynamiskt koncept för Europeiska unionens förbindelser med andra stater, vilket grundar sig på kritiskt partnerskap och samarbete.
Rådet bekräftade också denna ansats med riktlinjerna för dialoger om de mänskliga rättigheterna.
Denna dialog kan leda till framgång särskilt när respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska principerna utgör en väsentlig beståndsdel av de avtal som slutits med tredje land, och dessa innehåller en människorättsklausul.
Ett sådant steg framåt - det har nämnts här - gjordes genom Cotonouavtalet.
Kommissionen är beredd att diskutera den kommande utformning och tillämpning av denna klausul som skall leda till målet, och kommer därvid även i fortsättningen att tillmäta parlamentets åsikter stor betydelse.
Díez González uttalar sig i sitt betänkande vidare för att man skall inrätta en europeisk byrå för mänskliga rättigheter och demokrati, som skall fylla en rapporterande och rådgivande funktion.
Kommissionen är dock, som förklarats i meddelandet, av den uppfattningen att det inte saknas informationskällor eller möjligheter till rådgivning i Europeiska unionen.
Europeiska unionen kan stödja sig på rapporter från FN, Europarådet och, inte minst, ett stort antal internationella icke-statliga organisationer.
Den egentliga utmaningen för varje institution består i att snabbt och omfattande utnyttja den information som finns till hands, och sedan uppbringa den politiska viljan att fatta svåra beslut.
Ytterligare en rådgivande instans skulle inte bidra till att komma till rätta med denna utmaning.
För kommissionen vore det dessutom extremt svårt att överlåta befogenheter när det gäller det ömtåliga området med mänskliga rättigheter på en sådan instans.
Van Hecke har ägnat sitt betänkande åt två viktiga frågor, för det första kampen mot terrorismen och för det andra kampen mot de moderna formerna av slaveri.
Europeiska unionen fördömer uttryckligen slaveri i alla dess former, ett begrepp som i dag, vid sidan av traditionellt slaveri och slavhandel, bland annat omfattar svår kränkning av barns och kvinnors rättigheter, utnyttjande av viss beroendeställning samt apartheid.
Fortfarande är miljoner människor i många delar av världen drabbade av detta.
Europeiska unionen har nyligen i utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik avgivit en förklaring i denna fråga.
Europeiska unionen välkomnade där de olika internationella instrumenten, i synnerhet ILO: s, för att bekämpa dessa former av slaveri.
Man har också krävt ett aktivt agerande mot människohandel.
När det gäller de grundläggande arbetsnormerna lade kommissionen i sitt meddelande förra året med rubriken? Främjande av de grundläggande arbetsnormerna och den sociala inriktningen av politiken i samband med globaliseringen? fram en omfattande strategi, med vilken länderna skall ges impulser och sättas i stånd att genomföra och iaktta de grundläggande arbetsnormerna.
Ett konkret steg utgörs av antagandet av ett reviderat allmänt preferensschema - systemet för sociala impulser - från rådet, där ytterligare preferenser förutskickas för länder som iakttar de grundläggande arbetsnormerna.
Dessutom räknas hädanefter allvarliga kränkningar av någon av de grundläggande överenskommelserna med ILO till de anledningar som kan medföra att de allmänna preferenserna tillfälligt avbryts.
EU har, framför allt av dessa skäl, tills vidare avbrutit det allmänna preferenssystemet för Myanma.
I många länder har kommissionen nu i ökande utsträckning lämnat ekonomiskt stöd till projekt mot människohandel, kvinnohandel, barnarbete eller slaveri.
Som exempel kan nämnas projekt mot utnyttjande av minderåriga i Gabon, Benin, Togo och Nigeria eller projekt inom ramen för programmen Stop eller Daphne, som riktar sig mot människohandel och sexuellt utnyttjande.
Van Hecke betonar i sitt betänkande helt riktigt att händelserna den 11 september utgör nya former av terrorism.
Jag vill nu gå in på denna del av betänkandet.
Bekämpningen av terrorismen har med all rätt genomsyrat hela den politiska debatten.
Överväganden som gäller de mänskliga rättigheterna gör sig här gällande på olika nivåer.
Europeiska unionen håller fast vid den viktiga rättsliga skillnaden att stater kan kränka de mänskliga rättigheterna, medan terrorattacker juridiskt sett betraktas som förbrytelser, som brottslighet.
Trots behovet av snabba åtgärder är det därför, i alla aspekter av terrorbekämpningen, av största betydelse att vi själva och våra bundsförvanter noga respekterar vikten av de internationella mänskliga rättigheterna och den humanitära folkrätten.
I van Heckes betänkande refereras vidare till det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter.
Kommissionen gör aktiva ansträngningar för att omsätta sin nya strategi.
Den omfattar ett mer långsiktigt koncept, som föreskriver ett begränsat antal prioriterade områden med central betydelse, där gemenskapens bidrag kan åstadkomma en verklig förändring.
Som hittills kommer kommissionen även i fortsättningen att ta med Europaparlamentet i diskussionen om hur det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter skall genomföras.
Jag vill än en gång gratulera fru Díez González och herr van Hecke till deras betänkanden.
Kommissionen välkomnar samarbetet med parlamentet, för att fortsätta att driva vårt gemensamma önskemål om demokrati och mänskliga rättigheter.
Europeiska unionen grundar sig på respekten för de mänskliga rättigheterna, och denna bas gäller både för den interna politiken i Europa och för Europas utrikespolitik.
(Applåder)
