# ID: svediakorp-gov424882
# author: McMillan-Scott (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 550
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Låt mig först och främst tacka Díez González och Van Hecke för deras väldiga arbetsinsats i samband med de respektive betänkandena.
Jag kommer att koncentrera mig på Díez González arbete, eftersom det återspeglar det arbete som jag själv inledde i början av 1990-talet, efter Berlinmurens fall.
Det finns mycket få ledamöter i kammaren som satt här vid den tidpunkten, men jag kan fortfarande stöta på en och annan tjänsteman från den tiden.
Vi den tidpunkten bestämde sig parlamentet att samarbeta nära kommissionen för att upprätta ett program för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, framförallt i Central- och Östeuropa, men också i närbelägna länder och i övriga världen, och för att skapa en mer systematisk grund för hela processen.
Detta resulterade i upprättandet av budgetkapitel B7-700, som nu är känt som det europeiska initiativet för mänskliga rättigheter och demokrati.
Det första jag vill säga, är att de framsteg som har gjorts inom detta program inte är särskilt erkända.
Under flera år har många miljoner euro använts för stora och små projekt, när och fjärran, som i stort sett gett väldiga framgångar och en mycket hög profil i de aktuella länderna.
Detta initiativ har varit en framgång.
Det finns kritik - det gäller ju alla program - men vi bör i stort sett gratulera kommissionen till det sätt på vilken den hanterade denna fråga.
Under 1999 ändrades emellertid hela processen.
Parlamentet och kommissionen, tillsammans med G-24, Europarådet och ytterligare ett eller två organ, deltog i övervakningen och valet av program.
Kommissionen såg då till att ta hand om hela processen på egen hand.
Jag kommer nu till själva kärnpunkten i rekommendationerna i Díez González betänkande.
Bör man inrätta en byrå för mänskliga rättigheter och demokratisering?
Mitt svar och PPE-DE-gruppens svar är: inte ännu.
Vi anser att kommissionen fortfarande skall ha ansvaret för att driva dessa program.
Det är uppenbart att vi måste övervaka detta noga, men att skapa ytterligare byråkrati anser vi inte vara lämpligt just nu.
Personligen har jag inga invändningar mot att parlamentet återinrättar utskottet för mänskliga rättigheter och demokratisering.
Diskussionen måste emellertid äga rum närmare nästa val.
Under tiden kan vi säkert återinrätta arbetsgruppen för mänskliga rättigheter och demokratisering inom utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik, för att behålla den tillsyn som parlamentet nu bör ha över de 100 miljoner euro som årligen används av budgetmedlen.
Mitt förslag är i grunden detta: Parlamentet, och jag är tacksam mot de kolleger som fortfarande finns i kammaren, bör återigen koncentrera sig på mänskliga rättigheter och demokratisering.
Dessa frågor är politiska projekt, och man bör utöva en politisk tillsyn över dem.
Vi bör inte lämna allt till kommissionen, än mindre till rådet.
Kolleger!
Låt oss alltså intressera oss för saken igen.
Jag tackar Díez González för att hon gjort oss uppmärksamma på denna fråga.
Många av hennes förslag är väl värda att följa, men inte de som jag betraktar som ganska byråkratiska.
Jag är mycket tacksam för det arbete som hon har utfört.
