# ID: svediakorp-gov424873
# author: Dybkjær (ELDR) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 318
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DA) Herr talman!
Jag vill för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor tacka kommissionen för meddelandet, men framför allt skulle jag vilja tacka föredraganden för några utmärkta betänkanden.
Europaparlamentet har alltid prioriterat de mänskliga rättigheterna högt och försvarat dem i alla samanhang, och detta försvar har inte blivit mindre efter den 11 september 2001.
Vi har när det gäller kandidatländerna, som ju också är en sorts tredjeländer, nått stora framgångar genom att framhålla de mänskliga rättigheterna och demokratiseringen genom Köpenhamnskriterierna och hela EU-regelverket, och har i det sammanhanget också fokuserat på kvinnors mänskliga rättigheter och på rättigheter i allmänhet.
Det gäller inte bara kandidatländerna utan också utvecklingsländerna.
Jag anser inte att kommissionens meddelande är helt tydligt när det gäller hur vi rent faktiskt skall garantera kvinnor mänskliga rättigheter.
Det råder ju inga som helst tvivel om att kvinnorna förtrycks inom en rad olika områden i många av de länder vi samarbetar med.
De blir mycket ofta offer för religiösa eller kulturella traditioner, och jag tror att vi blir tvungna att ta itu med detta begrepp, som utnyttjas för att förtrycka en bestämd grupp, nämligen helt vanliga flickor och kvinnor.
I detta sammanhang tror jag att vi skall försöka aktivera kvinnorna själva.
Vi borde kanske börja med att utforma program med hjälp av de kvinnor som har kommit till Europa, eftersom vi inte alltid har någon politik som är tillämplig när det gäller deras situation i våra egna länder.
Om vi tillämpade detta tillvägagångssätt, skulle vi kanske också kunna göra oss en del erfarenheter när det gäller utvecklingsländerna.
Jag hänvisar speciellt till punkt 2 och 3 i yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor, där vi föreslår kommissionen att man skall arbeta mycket konkret med en del olika aspekter inom detta område.
