# ID: svediakorp-gov424851
# author: Tajani (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 515
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi är här för att genomföra en till i den oändliga raden av debatter om situationen i Mellanöstern medan vi i verkligheten kan bevittna en kraftlöshet från Europeiska unionens sida.
I Valencia försökte vi äntligen ge en signal om att unionen måste vara närvarande, att man måste förstå att det är dags att ingripa, att det inte längre är möjligt att förlora sig i dispyter och deklarationer.
Europa måste spela en större roll när det gäller freden i Mellanöstern, men hittills har vi misslyckats.
Krisen i Mellanöstern riskerar att tända krishärdar i hela Medelhavsområdet och att ge näring åt terrorismen, bland annat genom att främja rekryteringen av terrorister.
Europa måste därför vara starkt representerat, allt starkare, men även förhålla sig objektivt gentemot de båda stridande parterna.
Jag delade inte parlamentets ståndpunkt i omröstningen om resolutionen i Strasbourg, en resolution som var mot Israel och som inte intog en hållning som stod lika långt från båda parter.
Palestinierna har rätt att få en egen självständig stat, men Israel måste ha rätt till säkerhet: Arafat måste stoppa självmordsbombarna, som alltför ofta är rena barn, och Sharon måste dra tillbaka sina trupper från de ockuperade territorierna i respekt för de mänskliga rättigheterna.
Men vilken väg måste vi gå för att ge Europa en viktig roll?
För det första måste vi inleda en förhandlingsrunda där Europeiska unionen är med, naturligtvis, men också Förenta staterna, Ryssland, Arabförbundet, den palestinska myndigheten och Israel.
Italien har meddelat att man är beredda att stå värd för en fredskonferens.
Sedan måste vi omedelbart inleda humanitära hjälpinsatser och skicka livsmedelsbistånd till det palestinska folket och naturligtvis, även om Israel motsätter sig detta, på allvar börja tänka på att placera ut en fredsbevarande styrka som kan hålla de båda kämpande parterna åtskilda till dess situationen blir mindre dramatisk.
Slutligen måste vi inleda en Marshallplan för att återuppbygga infrastrukturen i de palestinska territorierna som så dramatiskt har skadats.
Vi måste undvika att krisen i Mellanöstern utlöser en ny våg av antisemitism i Europa.
Den legitima kritiken mot Israel får aldrig leda till att vi bortser från de attentat som i Europeiska unionen begås mot judiska synagogor och kyrkogårdar.
Låt oss till exempel inte glömma det som hände med kyrkogården i Strasbourg.
Vi får aldrig äventyra religionsfriheten för dem av våra medborgare som tillhör den judiska religionen!
Därför är det viktigt att vi inte lämnar politiskt utrymme åt de extremistiska fenomen som gradvis blir allt starkare, dvs. det som skedde i Frankrike och det som skedde i Tyskland.
Därför måste vi alla anstränga oss, i handling, för att bygga ett nytt Europa som har en gemensam utrikes- och försvarspolitik, ett Europa som verkligen tas på allvar och som blir ett solidaritetens och subsidiaritetens Europa.
Detta Europa kommer att vinna striden eftersom de europeiska medborgarna står på vår sida, på fredens och toleransens sida.
