# ID: svediakorp-gov424842
# author: Suominen (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 449
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade företrädare för rådet och kommissionen som stannat kvar för att följa med denna maratondebatt!
Jag vill tacka kommissionen och rådet för redogörelsen beträffande konferensen mellan EU och Medelhavsländerna och situationen i Mellanöstern.
Vi i parlamentet vill naturligtvis hålla oss ajour och vår egen grupp stöder alla välbalanserade strävanden att uppnå fred i Mellanöstern.
Det känns dock nästan ironiskt att diskutera denna fråga månad efter månad och vecka efter vecka.
Vi kan ju inte agera operativt i frågan härifrån parlamentet.
Vi kommer hit för att tala inför än den ena, än den andra publiken, men kan vi avlägsna oss nöjda och belåtna när vi har gjort det?
Förhoppningsvis inte.
Precis liksom man i räddnings- och röjningsarbetet vid World Trade Center slutligen kom till ground zero, förefaller det som om relationerna mellan israeler och palestinier också befinner sig på nivån ground zero.
En optimist skulle säga, och jag är ju optimist, att det endast kan och måste bli bättre.
Detta uttryckte även kommissionsledamot Patten som en förhoppning.
Det verkar uppenbart att man endast med gemensamma ansträngningar av en kvartett bestående av Förenade Kungariket, Europeiska unionen, USA och Ryssland kan komma vidare.
Soloarbete, vare sig det gäller den vördade Colin Powell eller GUSP: s högt uppsatta representant Javier Solana, ger inget resultat.
Någondera part i tvisten misstänker alltid den andra för partiskhet.
När redan ett så klart uppdrag som det president Martti Ahtisaari fick av generalsekreterare Kofi Annan, att utreda förödelsen i Jenin och antalet människooffer, väcker misstankar hos den andra parten, befinner man sig verkligen vid punkten ground zero.
President Ahtisaari, som jag känner väl, kan knappast beskyllas för att ha partiska förutfattade meningar.
Hela världssamfundet måste samla sina krafter för att uppnå det enda tänkbara resultatet: Palestinierna måste få en egen enhetlig stat med suveränitet som omfattar hela området, och inte enbart markområdet i sin helhet utan även vattenområdena och luftrummet ovanför.
Israelerna måste få en absolut garanti för att deras barn, åldringar, fäder och mödrar kan röra sig absolut tryggt inom sin egen stats gränser utan hot om ständiga bombattentat av förrädiska terrorister.
Endast detta kan stå som grund för konstruktiv samlevnad baserad på ömsesidig respekt.
Herr talman!
Jag tror inte på sanktioner, påtryckningar borde räcka, men om man inte snart kommer igång med konstruktiva, faktiska, målmedvetna och resultatgivande förhandlingar får man onekligen en déjà-vu-känsla.
Hur länge och hur förgäves förhandlade man inte innan man införde sanktioner i före detta Jugoslavien!
