# ID: svediakorp-gov424838
# author: Nogueira Román (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 634
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Liksom min kollega som talade före mig besökte även jag flyktinglägret i Jenin i går och de förfärliga saker vi såg har de kolleger som talat före mig redan beskrivit.
Det handlar inte bara om Jenin.
De palestinier vi talade med sade att situationen är liknande även i Nablus, Ramallah och i alla städer på Västbanken.
Även den politiska situationen är förfärande.
Den palestinska myndigheten är helt förstörd.
De har förstört ministerierna, skolorna, infrastrukturerna, arkiven, allt.
På vägen från Jerusalem till Jenin - där polisfordon, stridsvagnar och jeepar stoppade oss upprepade gånger - såg vi hela kolonier av utlänningar som kommit till palestinskt land, som bodde i bostadskvarter som liknar dem i Paris, London eller Madrid, vilken europeisk huvudstad som helst.
Rikedom vid sidan av armod.
Vi fick bevis för att det är möjligt att en suverän stat håller presidenten för en myndighet i förvar, en myndighet som de absolut inte har några rättigheter till, eller en ledare som Barghuti, eller hur helikoptrar och stridsvagnar agerar som om de vore terrorister.
Det finns mycket riktigt desperata självmordsterrorister, men det finns även terroristhelikoptrar, i förrgår kunde vi se dem.
Med tanke på detta kan jag inte vara annat än pessimistisk om inte det internationella samfundet, FN, Europeiska unionen och särskilt Förenta staterna ingriper.
Ingenting kan göras om inte FN: s resolutioner verkligen tillämpas.
Jag känner till - vilket alla gör - arabvärldens motstånd mot Israel i början, men i dag är det inte det som är det grundläggande problemet, problemet är att Sharon och praktiskt taget alla andra tror att de är historiskt, moraliskt, kulturellt och tekniskt överlägsna.
En religiös minister som nyligen kom in i regeringen sade att alla palestinier som är kvar måste slängas ut, hur som helst skulle de i så fall vara i samma situation som turkarna i Tyskland eller algerierna i Frankrike.
Inte ens de reformvänliga vill egentligen ha en palestinsk stat.
Vad kan man göra med bantustan, som till och med är splittrad i bosättningar, med vägar som endast används av kolonister och av själva armén, för att övervinna den här situationen på ett område som dessutom är reducerat och som till exempel inte omfattar den vackra Jordandalen?
Jag anser att palestinierna har rätt - talmannen för det palestinska parlamentet eller efterträdaren i Jerusalem för Hussein som beklagligt nog avled - när de uppvisar sin desperation för oss.
Vi anser att den enda lösningen är att FN och särskilt Europeiska unionen skall medla.
De kommer inte att kunna komma överens själva, eftersom Israel inte vill ha en palestinsk stat, en sådan stat har ingen plats i deras ideologi, så är verkligheten.
Vi måste vara medvetna om det här problemet för att kunna lösa det.
Enligt min åsikt skall inte Europa känna sig skyldig till denna situation.
I Förenta staterna sägs det på många håll i massmedierna att Europa inte bör ingripa på grund av kontinentens föregående erfarenheter.
Vi är nu europeiska medborgare, vi bör inte känna oss skyldiga och vi får inte riskera att falla i den antisemitiska fällan: att vi, eftersom vi är för en palestinsk stat, skulle vara antisemiter.
Det är inte ett religiöst problem, det är ett politiskt problem: en stat som förnedrar och förgör ett folk.
Det är hur som helst ockupationen som är problemet och vi måste försöka att övertyga och tvinga Israel att godta en lösning och vi måste hjälpa Palestina, det är den frågan som Europeiska unionen måste lösa.
