# ID: svediakorp-gov424834
# author: Coûteaux (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 468
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag trodde att ni hoppat över mig i talarordningen och på så sätt givit ett tråkigt exempel på att inte reglerna följs, något som ni förebrår folkvalda i Frankrike för att de inte respekterar.
Jag beklagar att talman Cox överlämnat ordförandeskapet till er, om jag så får säga, för jag skulle ha velat säga honom direkt, men sannolikt blir ni min talesman, att hos en mycket stor del av opinionen i Frankrike, särskilt bland självständighetsivrarna, är hans ståndpunkter från i förrgår när det gäller resultatet av presidentvalet inte bara ogiltiga, de har ingen effekt.
Däremot vittnar de framför allt om ett mycket allvarligt brott mot skyldigheten till opartiskhet som varje talman i en kammare skall respektera å ena sidan, och i ännu större utsträckning en internationell kammare som inte är överstatlig, som inte skall blanda sig i politiska frågor i ett medlemsland.
Jag hoppas att han lovar bot och bättring och tar tillbaka sina på många sätt fullständigt onödiga och skandalösa ord från i förrgår.
Apropå Mellanöstern är det en sak som slår oss - åtminstone när det gäller den europeiska aspekten - och det är ännu en gång frånvaron av Europa och slutligen av Europas medlemsstater, bundna som de är av en falsk europeisk solidaritet på Mellanösterns scen där dramatiska händelser utspelar sig inte bara sedan veckor och månader tillbaka utan faktiskt sedan flera år.
Måtte man inte ännu en gång säga oss, herr talman, att Europa skall ha en utrikespolitik.
Det sades 1991 under Gulfkriget, det sades två eller tre år senare i samband med frågan om de stora sjöarna i Afrika, det sades återigen apropå Bosnien, och ännu en gång när det gällde Kosovo.
Varje gång var det en from önskan och varje gång som en ny internationell kris uppstår är Europa stumt, eftersom de europeiska länderna inte kan komma överens om en gemensam linje.
Europa kan inte tala med en röst bara för att inget säga, Europa säger inget eftersom vi är fångade i en extrem och farlig uppfattning om vår enighet som hindrar nationerna från att uttrycka sig.
Det är allvarligt framför allt för Frankrike som, om det inte hade varit fastbundet av de europeiska lindorna, skulle ha haft en röst av rättvisa, en röst av fred och en röst som ett stort antal länder i världen lyssnar till.
Det är på tiden att Frankrike - jag är för min del övertygad om det sedan flera år - ruskar om i denna träldom och ingen tvivlar på att vi kommer att göra det under de kommande åren, vilket fransmännen med sin enorma majoritet visat att de vill.
