# ID: svediakorp-gov424703
# author: Karamanou (PSE). - (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 406
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Konferensen om åldrande är självfallet viktig, eftersom den förväntas ge riktlinjer för politiken, för att man skall kunna garantera de äldres rättigheter och deras livskvalitet och framför allt för att man skall kunna bekämpa diskrimineringen.
Vid mötet i Madrid framhöll kommissionär Anna Diamantopoulou i måndags att människor i dag lever längre och har bättre hälsa, vilket innebär att man i framtiden måste tänka sig en ny livsmodell, ett nytt samhälle, där teknikens och vetenskapens landvinningar kommer att utnyttjas på ett positivt sätt.
Så är det emellertid inte i dag.
Tvärtom finns det en mängd spåkvinnor av olika slag som dagligen framför sina dystra profetior, om vår planet som dignar under tyngden av 6 miljarder människor, om naturresurserna som håller på att ta slut, om miljön som förstörs, om världens fattiga som blir allt fler, samtidigt som vi i den högt utvecklade delen av världen både blir färre och åldras, och våra socialförsäkringssystem håller på att bryta samman.
Den lösning som anvisas av den malthusianska teorins anhängare är att födelsetalen måste minska i tredje världens länder men öka i våra egna länder.
Detta är den utvecklade världens etik.
Min uppfattning är att obalansen i befolkningsfördelningen och den demografiska frågan har ett direkt samband med obalansen i fråga om utveckling och fördelning av planetens resurser, med frågor om social rättvisa, jämställdhet mellan könen, mänskliga rättigheter, utvecklingsmodeller.
Vår planets framtid hotas förvisso inte av vare sig de hungrande barnen i tredje världen eller den åldrande befolkningen.
Hoten kommer i stället från konsumtionsmönster och livsstil hos den utvecklade tredjedelen av jordens befolkning.
Det är där det behövs insatser och en ny demografisk politik.
Men innan vi har den heltäckande politik för hållbar utveckling som också kommissionären nämnde, kan vi följa de goda råden från dem som föreslår att vi skall överge den restriktiva invandringspolitiken och ge invandrarna fullständiga sociala och politiska rättigheter.
Befolkningarna och arbetskraften i Sverige och Tyskland skulle ha minskat kraftigt, om man inte hade tillämpat politiken att söka integrera invandrarna och helt och fullt erkänna kvinnornas rättigheter inom arbetslivet.
Om man förstärker dessa båda politikområden, kan man åstadkomma lösningar av problemen på kort sikt.
De långsiktiga lösningarna, däremot, förutsätter ett rättvist, ett annat system för ekonomisk och social utveckling.
