# ID: svediakorp-gov424696
# author: Andersson (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 432
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
Tack för ert bidrag.
Egentligen är detta kanske inte den bästa tidpunkten för denna diskussion.
Det hade varit bättre att anta en resolution före det möte om åldrande som just nu pågår i FN: s regi för att kunna påverka det, eller att möjligen göra det i efterhand, då vi hade kunnat bedöma vad mötet kommit fram till.
Det är emellertid positivt att Europaparlamentet är så enat i synen på åldrandet.
Alltför ofta ser vi åldrandet som ett problem.
Jag kan inte se det som ett problem att människor lever längre och är allt friskare vid en allt högre ålder.
Detta är snarare mycket positivt och en tillgång för våra samhällen.
Däremot är vi i EU: s medlemsländer mycket dåliga på att ta till vara den kompetens som den äldre delen av befolkningen har, i synnerhet inom arbetslivet.
I de flesta medlemsländer är den formella pensionsåldern ungefär 65 år.
Den verkliga pensionsåldern är mycket, mycket lägre.
Människor slås ut ur arbetslivet av olika orsaker.
Det beror på diskriminering av äldre, något som ju faktiskt förekommer och måste tas itu med, vilket vi delvis gjort.
Det beror också på dåliga arbetsmiljöer som gör att människor slits ut i förväg.
Sist men inte minst beror det på att man i vårt kunskapssamhälle, där det blir allt viktigare med kompetensutveckling och livslångt lärande, inte ger äldre den möjligheten.
Om de fick den möjligheten skulle också möjligheten att ta till vara deras kompetens bli mycket, mycket större.
Det är viktigt att vi behåller den europeiska sociala modellen, dvs. ett trygghetssystem med en god, utvecklad hälso- och sjukvård.
Det är centralt, inte minst för de allra äldsta, därför att behovet av sjukvård och av omsorg blir stort i hög ålder.
I framtiden kommer behovet att bli större därför att kvinnorna, som tidigare har tagit hand om en stor del av denna omsorg, nu har trätt in på arbetsmarknaden och kommer att göra det i allt större utsträckning.
Det ställer ännu större krav på samhället att bygga upp resurser, så att de äldre får en värdig omsorg när de blir riktigt gamla och har störst behov av det.
Vi måste också ta ett globalt perspektiv, såsom kommissionen gjort.
Det är viktigt att vi följer med utvecklingen utanför våra gränser och försöker forma en global strategi för de äldres situation i hela världen.
