# ID: svediakorp-gov424560
# author: Stauner (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 379
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, kära kolleger!
Kollegan Fatuzzos betänkande ger en osminkad bild av den synnerligen problematiska pensionssituationen i alla Europeiska unionens medlemsstater, i synnerhet av de problem som redan finns och som säkert kommer att öka i framtiden när det gäller att finansiera de nationella pensionssystem och övriga trygghetssystem.
Det är helt obestridligt att det även på detta område krävs att EU blir aktivt och bidrar till en möjlig lösning av problemen, ehuru inom ramen för och med strikt iakttagande av den rättsliga grund som finns i EG-fördraget.
Socialförsäkringssystemen är mycket olika utformade i alla EU: s medlemsstater.
Som knappast några andra rättsliga områden har de vuxit fram historiskt och undandrar sig därför varje harmonisering på europeisk nivå.
Min kritik riktar sig mot den metod som införts av rådet med s.k. öppen samordning för pensioner.
Denna metod ställer man sig positiv till i Fatuzzos betänkande.
Detta förfarande leder till att Europeiska unionen utan någon i fördraget fastslagen rättslig grund så att säga bakvägen drar till sig en nationell lagstiftningsbefogenhet.
Genom beslut från rådet underkastas medlemsstaterna allt snävare och mer detaljerade krav, så att det uppstår förpliktelser som påminner om lagstiftning.
I fråga om arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken har vi ju redan kunnat iaktta denna utveckling.
Vi är för en klar avgränsning av lagstiftningsbefogenheterna mellan unionen och medlemsstaterna, eftersom man bara på så vis kan garantera begriplighet och öppenhet, kort sagt, klarhet i fråga om lagstiftningen för de europeiska medborgarna.
Den mest fatala biverkningen av den s.k. öppna samordningen är dessutom att det enda demokratiskt legitimerade organet i Europeiska unionen, nämligen parlamentet, fullständigt hamnar utanför.
Rådet har tillkännagivit att man vill utvidga den öppna samordningen till andra mycket känsliga områden, exempelvis hälso- och åldringsvården.
Därför är det hög tid att parlamentet här tar ställning och visar rådet var gränserna går, framför allt i syfte att bevaka sina egna intressen.
CSU-gruppen i Europeiska folkpartiet kommer på grund av avsevärda betänkligheter mot den öppna samordningen inte att rösta för Fatuzzos betänkande.
Jag skulle önska mig en framtida bred diskussion om denna fråga i parlamentet - också just med tanke på konventets lagstiftande arbete.
