# ID: svediakorp-gov424545
# author: Jensen (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 551
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill inleda med att gratulera Fatuzzo till hans betänkande inom ett ämne som jag vet ligger honom varmt om hjärtat.
Jag har två punkter att ta upp, och det är faktiskt samma punkter som Kuckelkorn var inne på, dels gällande den öppna samordningen av pensioner, dels gällande den inre marknaden för kompletterande system för pensionsskydd.
Den öppna samordningen, inom vilken medlemsstaterna fastställer gemensamma mål och riktlinjer för den framtida politiken på pensionsområdet, analyserar utvecklingen och utbyter erfarenheter, utgör på många sätt ett fint samarbete.
I synnerhet är det bra att diskussionen om framtidens pensioner inte längre enbart handlar om nationalekonomi och om hur dyrt det kommer att bli med alla pensionärer under det kommande årtiondet.
Det är bra att medlemsstaterna talar med varandra om hur man skall se till att man i framtiden har råd till goda och trygga villkor för pensionärerna.
Jag måste dock ändå framhäva ett problem med den öppna samordningen, nämligen det demokratiska underskottet.
De mål och riktlinjer som medlemsstaterna avtalar för framtidens pensioner utformas till att börja med av så kallade representanter på? hög nivå?, d.v.s. ämbetsmän som skickas av medlemsstaternas regeringar, och avtalen godkänns sedan av medlemsstaternas ministrar, vilka man får förmoda har ett folkligt mandat.
Tonvikten ligger här på? förmoda?, då det inte förekommer någon folklig debatt.
När lagstiftning antas inom Europeiska unionen förekommer i medlemsstaterna en offentlig debatt, en debatt i de nationella parlamenten.
Ett system för rådfrågning av intressegrupper, så att politikerna får ett sakligt beslutsunderlag.
Här i Europaparlamentet har vi våra öppna debatter, så att allmänheten skall kunna höra och förstå argumenten bakom våra beslut, och så att intressegrupperna skall kunna göra sig gällande i debatten.
Detta underlag för besluten och den öppna debatten är helt frånvarande när länderna samarbetar genom öppen samordning.
Om man tar detta samarbete på allvar och faktiskt vill att det skall avspeglas i den förda politiken måste dörrarna slås upp när beslut fattas beträffande mål och riktlinjer.
De nationella parlamenten måste involveras mycket mer aktivt och de lokala myndigheterna och intresseorganisationerna måste också engageras.
Europaparlamentet kan också spela en positiv roll i detta samarbete eftersom vi för samman alla kulturer och betraktar tingen ur ett helhetsperspektiv.
Det kan inte nog betonas att en insats måste genomföras för att demokratisera den öppna samordningen och jag vill verkligen uppmana rådet att ta upp denna fråga.
Inte minst samarbetet inom ett område som framtidens pensioner kräver öppenhet.
Det är ett område som i hög grad berör oss alla, och jag tror att mycket av rädslan för vad pensionsreformerna kan innebära skulle kunna slås till marken med hjälp av en större öppenhet.
Den andra punkten jag kort vill nämna utgör en uppmaning till rådet och kommissionen att påskynda antagandet av direktivet om kompletterande pensionsskydd.
Naturligtvis skall vi anta rätt saker.
Vi skall undvika hindrande bestämmelser som bromsar gällande ordningar.
Men enligt er uppfattning är det viktigt att det händer någonting, och med gemensamma bestämmelser kan vi underlätta för anställda inom verksamheter som arbetar tvärs över gränserna, och främja konkurrens och effektivitet hos pensionsutbetalarna.
