# ID: svediakorp-gov424544
# author: Van Lancker (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 773
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, bästa kolleger!
Min första vädjan vill jag rikta till er.
Min första kommentar är egentligen att jag menar att detta betänkande kommer en och kanske flera månader för sent.
Detta betänkande borde ha kunnat tagits i beaktande under toppmötet i Barcelona där man diskuterade pensionsfrågan.
Herr talman!
Parlamentet spelar redan en sådan blygsam roll i den öppna samordningsmetoden att vi i detta presidium mycket snart måste finna metoder för att vi från parlamentets sida skall kunna reagera snabbare.
Annars förlorar vi all trovärdighet i denna debatt.
Herr talman, jag hoppas att ni kan informera presidiet om detta och att ni finner en lösning på problemet.
Efter denna inledning vill jag tacka föredragande Carlo Fatuzzo för det faktum att han i detta betänkande genomgående har följt parlamentets linje, och för att han genomgående har följt de ståndpunkter som vi gav uttryck för i vår kollega Cercas Alonsos betänkande, för detta är nämligen mycket viktigt för min grupp.
Efter åratal har tystnaden nu äntligen brutits i ett så viktigt ärende som pensionerna.
Men, herr talman, man skall komma ihåg att tystnad är ett mycket relativt begrepp.
För Ekofinrådet har ägnat sig åt pensionsfrågan i åratal, men då ur andra perspektiv såsom stabilitetspakten och de breda ekonomiska riktlinjerna, det vill säga uteslutande sett ur perspektivet hur pensionerna skall finansieras.
Vi har därför kommissionen, Kommittén för social trygghet och min egen minister, Frank Vandenbroucke, under belgiskt ordförandeskap, att tacka för att detta nu äntligen och med sociala förtecken har tagits upp på dagordningen.
Låt oss tala klarspråk.
Denna fråga måste upp på en sociala dagordningen om vi i Europa vill säkerställa vår sociala modell och om vi vill att även pensionerna skall ingå i en strategi mot fattigdom och för inkomstgarantier.
Och då kan man acceptera att denna fråga först och främst faller inom medlemsstaternas befogenheter, herr talman, men det utesluter inte att vi kan nå en europeisk överenskommelse om de sociala målen för pensionssystemet.
Jag tror att detta betänkande är utomordentligt viktigt för detta ändamål.
I gruppen anser vi dessutom att målen för närvarande är vaga och allmänna, men just av den anledningen behövs den här typen av betänkanden.
På så vis kan vi under de kommande åren se till att den öppna samordningsmetoden blir mer konkret.
Jag är mycket oroad och förundrad över den hållning som å ena sidan GUE / NGL-gruppen, men å andra sidan även PPE-gruppen, intar när de nu medvetet vill ta ett steg tillbaka och ta tillbaka vissa av våra ståndpunkter.
Inte bara när det gäller den öppna samordningsmetoden utan även i fråga om de sociala målen för pensionssystemet.
Herr talman, på den här punkten har de verkligen gått för långt.
Om vi försvarar rättigheterna inom ramen för den andra pelaren, har jag svårt att förstå varför det inte skulle gälla även de lagstadgade pensionssystemen.
Detta är för övrigt ytterligare en anledning till att jag är bekymrad.
Herr talman, jag har fått intrycket att man även i rådet uppträtt försiktigt den sista tiden.
Efter den entusiastiska ansats som lanserades under det svenska och belgiska ordförandeskapet, får jag nu intryck av att rådet under det spanska ordförandeskapet retirerar en aning.
Man beviljar anstånd för de länder som ännu inte har färdigställt sina pensionsplaner och man arbetar inte längre med de indikatorer som kan göra den öppna samordningsmetoden mer konkret.
Dessutom handlade toppmötet i Barcelona uteslutande om att få in fler människor på arbetsmarknaden.
Herr talman!
Ett sista ord.
Låt mig undanröja alla tvivel på den punkten.
Även min grupp är övertygad om att det är nödvändigt med fler personer i arbete om framtidens pensionssystem skall vara finansiellt hållbara.
Men låt oss då även tala klarspråk när de gäller de sociala målen, låt oss klart och tydligt säga att det inte handlar om att höja den lagstadgade pensionsåldern, utan att det handlar om att å ena sidan införa stimulerande åtgärder som uppmuntrar människor att stanna kvar på arbetsmarknaden och å andra sidan om en kraftfull kamp mot alla former av åldersdiskriminering på arbetsmarknaden.
Herr talman, jag hoppas att vi under vår omröstning kommer att kunna visa att det är våra prioriteringar.
Och jag hoppas att EEP inte kommer att göra den öppna samordningsmetoden till en lek utan att man tillsammans med oss kommer att rösta för Carlo Fatuzzos betänkande.
