# ID: svediakorp-gov424405
# author: de Miguel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,732
# sentences: 68
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman, ledamöter!
Sedan den ryska militära aktiviteten återupptogs i september 1999 i den ryska förbundsrepubliken Tjetjenien har läget där varit föremål för särskild uppmärksamhet från Europeiska unionen.
Såväl slutsatserna i Tammerfors i december 1999 som de insatser som gjorts av ordförandeskap därefter visar detta.
I motsats till vad några förutspådde har denna inställning inte ändrats efter attentaten den 11 september.
Det spanska ordförandeskapet har agerat och kommer att fortsätta att göra det under detta halvår, helt i linje med den oro unionen känner.
Redan i ordförandeskapets arbetsplan för utvecklingen av den gemensamma strategin för Ryssland innefattades ett avsnitt i vilket man tog upp viljan att fortsätta att uttrycka unionens önskan att en snabb fredlig lösning nås i Tjetjenien, inom ramen för principen om territoriell integritet, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna, samt att villkoren för distribution av säkrare och effektivare bistånd förbättras.
Denna avsiktsförklaring har under de månader som gått sedan januari omvandlats till olika konkreta insatser.
Ordförandeskapet har haft frågan om Tjetjenien med på dagordningen vid alla möten då politisk dialog förts mellan Europeiska unionen och Ryssland på olika nivåer, såväl av politiska företrädare, som i ministertrojkan Europeiska unionen-Ryssland, trojkan för politiska direktörer Europeiska unionen-Ryssland, trojkan kommittén för utrikes och säkerhetspolitik-Ryssland och i expertmötena, den s.k.
COEST-trojkan.
Med anledning av den nyligen hållna trojkan på ministernivå med den ryska utrikesministern, Ivanov, den 2 april, togs frågan åter upp av ordförandeskapet.
Unionens delegationschefer i Moskva uppvaktade i början av mars vice utrikesministern i Ryska federationen, Gusarov, för att uttrycka den oro unionen känner över läget för de mänskliga rättigheterna i regionen för honom.
Till alla dessa insatser, som tjänat till att förmedla Europeiska unionens uppfattning om utvecklingen i den kaukasiska republiken till de ryska myndigheterna, bör man lägga till begäran och därefter det stöd nämnda myndigheter gett den resa som delegationschefstrojkan planerar att göra i regionen nu i april.
Den kommer att göra det möjligt att få direkt information om händelsernas utveckling.
I samma informationssyfte upprätthåller delegationschefstrojkan täta kontakter med företrädare för icke-statliga organisationer och behöriga myndigheter, som Calamanov, som är Kremls särskilda företrädare för de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien eller Yastrzhembsky, presidentens talesman.
Förutom dessa specifika åtgärder, utan begränsning till de som i detta fall genomförts av det spanska ordförandeskapet, är det nödvändigt att påminna om att unionens oro har tagit sig uttryck i ett betydande ekonomiskt åtagande.
Europeiska unionen är i dag den största biståndsgivaren i regionen.
De belopp som anslagits dit uppgår till 65 miljoner euro under den period som förflutit sedan återupptagandet av de militära aktiviteterna 1999 till i dag.
Av dessa fonder hör 40 miljoner till år 2001.
När det gäller det nuvarande läget i Tjetjenien skulle jag vilja uppmärksamma några aspekter.
På området för mänskliga rättigheter fortsätter alla rapporter från OSSE: s stödenhet, Europarådets parlamentariska församling och olika icke-statliga organisationer att ge anledning till oro.
Lord Judd konstaterade i den rapport som skickats till Europarådets parlamentariska församling att de framsteg som gjorts på detta område under förra året var få.
Rapporterna från OSSE: s stödenhet de första månaderna i år om de militära aktiviteter som pågick under perioden informerade om försvinnanden av civila, plundring, hänsynslös maktanvändning och andra brott mot den civila befolkningens rättigheter.
Allt detta har hänt tvärtemot vad som tidigare överenskommits.
Inte vid alla tillfällen var företrädaren för åklagarmyndigheten där.
Det är viktigt att erkänna de steg som tagits av de ryska myndigheterna för att nå en förbättring av situationen.
President Putin - det måste man erkänna - har uttryckt sin vilja att de som begår brott mot de mänskliga rättigheterna skall dömas och straffas, även om de är militärer.
Dessa uttalanden har också upprepats av andra officiella företrädare.
Kontoret för Kremls särskilda representant för mänskliga rättigheter i Tjetjenien har fortsatt sitt arbete och vidarebefordrat anmälningar om misstänkta brott mot de mänskliga rättigheterna.
De ryska myndigheterna samarbetar med de organisationer som är verksamma på området.
När det gäller de mellanstatliga organisationerna har OSSE: s stödenhets mandat förlängts till 31 december 2002, förutom samarbetet med Förenta nationernas höga representant för de mänskliga rättigheterna.
Tre representanter från Europarådet fortsätter att delta i kontorets uppgifter och fortsätter sitt arbete i den tvärarbetsgrupp som består av företrädare för Europarådets parlamentariska församling och Duman.
När det gäller de icke-statliga organisationerna kom man i januari överens om att bilda ett råd för att skydda de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien.
Rådet, som har månatliga möten, består av företrädare för dessa organisationer, åklagarkammaren, säkerhetstjänsten och de lokala myndigheterna.
Man kan också uppmärksamma närvaron av tjetjenska poliser vid befintliga kontrollplatser på vägarna i republiken i denna repertoar av positiva åtgärder.
Med anledning av resultatet av analysen av det aktuella läget ser man dock att åtgärderna är otillräckliga.
När det gäller den humanitära situationen kvarstår dramat för hundratusentals förflyttade, vars huvudsakliga hinder för att vända tillbaka till Tjetjenien är att den osäkra situationen består.
Också några andra svårigheter biståndsorganisationerna möter i sitt arbete består.
Man måste erkänna att de ryska myndigheterna även på detta område har vidtagit olika åtgärder.
Förutom att bilda den nämnda arbetsgruppen med de icke-statliga organisationerna, som kommer att erbjuda ett forum där dessa frågor kan behandlas, har Ryska federationens myndigheter tillämpat olika åtgärder för att normalisera livet i området.
Åtgärderna begränsar sig inte till planer för socioekonomisk utveckling, att åter öppna skolor eller återupprätta det offentliga pensionssystemet utan också till att utarbeta ett förslag till konstitution som skall avgöras i en folkomröstning.
Det är ett förberedande steg till att utlysa nya val där befolkningen i området kan välja sina företrädare.
Med tanke på att de problem jag beskrivit består har Europeiska unionen använt sig av - och kommer att fortsätta att göra det - alla kanaler till dialog för att till de ryska myndigheterna förmedla sin uppfattning, som kretsar kring följande punkter.
Den första är att Europeiska unionen erkänner den ryska federationens territoriella integritet samt rätten och ansvaret dess myndigheter har att skydda befolkningen mot terrorism, som unionen fördömer utan några förmildrande omständigheter.
Detta erkännande följs av ett dubbelt konstaterande.
För det första uttrycker unionen sin fasta övertygelse att ansvaret att skydda befolkningen bör ske inom ramen för rättstatens normer och med full respekt för de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten, som befästs i många fördrag Ryska federationen är del i.
Därför ber Europeiska unionen de ryska myndigheterna att de skyldiga till brotten mot de mänskliga rättigheterna skall dömas och straffas för att på så sätt eliminera alla risker för straffrihet, vilket tyvärr förekommit under tidigare epoker.
Unionen uppmanar också nämnda myndigheter att ge de federala tjänstemännen lämplig utbildning om mänskliga rättigheter.
Det kommer att göra det möjligt att förebygga att nämnda händelser skall upprepas i framtiden.
Jag vill uppmärksamma det bidrag Europarådet och Förenta nationernas höga representants kontor ger, samt passa på tillfället att uttrycka Europeiska unionens fulla stöd till det uppdrag som såväl dessa organisationer som OSSE utför i Tjetjenien.
Unionen vill också att de ryska myndigheterna skall fortsätta att samarbeta med de internationella organen och de icke-statliga organisationerna för att få bort de hinder som fortfarande stör arbetet.
Som konkreta åtgärder kan man nämna att tillåta nämnda organisationers tillträde till häkten, samt underlätta kommunikation via radio.
Förbättringen av situationen för de mänskliga rättigheterna kommer utan tvivel att främja de förflyttades återkomst.
Borttagandet av restriktioner, som för närvarande försvårar medias tillträde till området, bör också bidra till att ge ett större förtroende, såväl hos civilbefolkningen som på det internationella området.
För det andra är den andra stora frågan i unionens ståndpunkt att terroristdåd som utförs av tjetjenska väpnade fraktioner utan tvivel utgör en del i problemet, men att de är långt ifrån det enda.
En varaktig lösning på problemet måste gå via en normalisering av det civila livet genom en fullständig återuppbyggnad av de demokratiska mekanismerna och strukturerna i Tjetjenska republiken.
Nämnda resultat bör uppstå genom dialog med olika sektorer i det tjetjenska samhället.
Europeiska unionen uppmanar därför de ryska myndigheterna att återuppta de kontakter som inleddes i november.
För det tredje bedömer Europeiska unionen att dess uppfattning i denna fråga är rättvis.
Å ena sidan erkänner den utan att tveka de framsteg som gjorts och å den andra bör det inte vara ett hinder för att fortsätta att visa på de områden där allvarliga brister består.
Unionen agerar på så sätt i konsekvens med de värden den grundar såväl den egna existensen på som dess förhållande till tredjeländer, och i dessa, den strategiska relationen mellan Europeiska unionen och Ryssland.
Kärnan i dessa värden som unionen och Ryssland delar är respekten för rättsstaten och skyddet av de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.
Denna balanserade och konsekventa attityd kommer också att vara den som vägleder Europeiska unionens handlande i förhållande till behandlingen av Tjetjenien i det 58: e mötet i kommissionen för de mänskliga rättigheterna.
Unionen har för de ryska myndigheterna uttryckt att den är villig att förhandla om ett uttalande från ordförandeskapet som innefattar såväl framsteg som brister i ordalag som är liktydiga med de jag sagt i denna kammare.
Nämnda myndigheter har också meddelats att om unionens goda vilja inte är besvarad av Ryssland kommer Europeiska unionen inte att tveka att anta en resolution på samma sätt som vi blev tvungna att göra under sammanträdesperioden 2001.
Herr talman, ledamöter!
Jag vill avsluta med att insistera på att unionens ståndpunkt står fast och är konsekvent, att unionen kommer att fortsätta att betrakta läget i Tjetjenien som en prioriterad fråga i förbindelserna med Ryssland, och att man kommer att fortsätta att ägna frågan uppmärksamhet och arbete när omständigheterna så begär.
Jag vill också bekräfta att denna fråga kommer att vara en viktig del i dialogen på högsta nivå som kommer att hållas den 28 maj vid toppmötet mellan Ryssland och Europeiska unionen.
