# ID: svediakorp-gov424383
# author: de Roo (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 404
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tack så mycket, herr talman!
Jag vill också hylla föredraganden, Karl-Heinz Florenz.
Jag vill också tacka de övriga skuggföredragandena för det goda samarbetet.
Det här är modern miljöpolitik.
Stödja företag som går i täten, i stället för att göra som vi oftast gör: sätta kurs på ett sorts genomsnittligt Europa och ge de länder som hamnat på efterkälken tre år extra.
Nästan hela parlamentet röstar i morgon för enskilt producentansvar.
Det är nytt.
För nio år sedan: förpackningsdirektivet.
Vi gröna var då ensamma med vårt yrkande.
Vid återvinning av bilar valde vi producentansvar, inte riktigt enskilt ansvar.
Nu, i morgon, kommer det äntligen att ske.
Enskilt producentansvar.
Varför följer de båda stora grupperna nu den gröna linjen?
Ett skäl är att de företag som går i täten nu också har bedrivit lobbyverksamhet.
Electrolux från Sverige måste hyllas i det sammanhanget.
Philips var emot för ett år sedan men håller sig nu i bakgrunden.
Den berömda miljöprincipen lyder: förorenaren betalar.
Inte: förorenarna betalar.
Och inte alls: konsumenterna betalar, som i det nederländska systemet.
I Nederländerna finns ett kollektivt system: var och en, varje konsument, betalar ett bortskaffningsbidrag.
Det systemet gör producenterna lata.
Ansvarsskyldighet för enskilda producenter innebär innovation och förnyelse.
Det är bättre för miljön också och i slutändan även billigare för konsumenten.
Om ett företag nu tillverkar en produkt som håller dubbelt så länge, då är också återvinningskostnaderna dubbelt så låga.
Om de inte stoppar i några farliga ämnen längre så behöver de senare inte heller betala kostnaderna för att ta ut dem igen.
De nya reglerna träder i kraft år 2006, om parlamentet får bestämma, eller år 2007 om rådet får som det vill.
Jag tror att det nederländska systemet då också måste avskaffas.
Då får man inte de två Europa som Jackson talade om och då behöver vi inte vänta på de tio år som vi kommit överens om som kompromiss.
I morgon måste vi dock övertyga rådet, rådet har nämligen gjort ett fuskverk.
Länder kan välja mellan ett enskilt eller ett kollektivt system.
Det fungerar inte.
Vi har en gemensam marknad och behöver alltså ett gemensamt system i hela Europa.
