# ID: svediakorp-gov424381
# author: Van Brempt (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 578
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tack så mycket, herr talman, kolleger!
Föredraganden har redan ingående berättat om direktivets betydelse och liksom många här i parlamentet så stöder jag det.
Jag stöder också hans viktiga kompletteringar till direktivet, såsom skyldigheten att samla in allt elektroniskt avfall, det högre målet för obligatorisk insamling på 6 kilo vilket, som föredraganden redan sagt, är mycket realistiskt och för det tredje den ändå mycket viktiga kompromissen som vi i förstabehandlingen kommit fram till med de olika partigrupperna och som vi måste fortsätta stödja: de enskilda producenternas ansvar.
Utan att än en gång gå djupare in på de här tre punkterna tror jag att vi på det sättet kan se till att det blir mycket mindre nytt avfall, som är den bästa förebyggande åtgärden som går att få, att avfallet blir miljövänligare och att det blir lättare att återvinna.
De tre punkterna tycker jag alltså är avgörande för parlamentet och jag vill redan gå ett stycke i förväg och säga till rådet att vi förhoppningsvis enhälligt, eller åtminstone alla tillsammans kan stå bakom de tre principerna när vi går vidare till förlikning.
Det finns dock några punkter där jag tycker annorlunda än föredraganden.
Han dröjde ganska länge vid den frågan, nämligen hur långt det enskilda ansvaret räcker och vem som nu måste betala för hämtningen och insamlingspunkterna?
Om vi inte ordnar det så kommer det, som Jackson sade, att bli de lokala myndigheterna som får bära kostnaderna.
Det är jag ingen förespråkare för.
Om vi grundligt vill genomföra ansvarsprincipen och principen att? förorenaren betalar? så måste vi se till att även producenterna tar på sig en del av kostnaderna.
Vi måste alltså åtminstone se till att ändringsförslag 67 från föredraganden inte får något stöd.
Förebyggande av avfall betyder också att produkter måste återanvändas så länge som möjligt.
Jag håller visserligen med om att vissa kylskåp som förbrukar alldeles för mycket inte får återanvändas men då tendensen nu är att de här produkternas livstid bara blir kortare kan vi väl se till att de produkter som tillverkas nu kan återanvändas i framtiden.
Det är också en mycket viktig social målsättning och det förespråkar jag absolut och jag ber därför om stöd för ändringsförslag 73.
När det gäller konsumenten så är det för oss också viktigt att denne känner till de farliga ämnen som just nu finns i de här produkterna, såsom kvicksilver, bly och liknande.
Som sista punkt vill jag ta upp något kontroversiellt, nämligen glödlamporna.
Jag tar upp det eftersom det främst är en aspekt kring vilken det förts en tung lobbyverksamhet och jag tycker mig märka att ju mer lobbyverksamhet man bedriver i det här parlamentet, desto mer resultat får man.
Jag tycker det vore för galet om vi höll glödlamporna utanför direktivet medan flera andra, till och med mycket mindre förorenande, produkter däremot omfattas av det.
Herr talman!
Jag avslutar med att ändå stödja er och föredraganden när det gäller att den här debatten förs alldeles för sent på kvällen, med alldeles för litet publik.
En kollega till mig sade i dag: det är ändå för galet, det är utan tvivel det allra viktigaste direktivet som vi röstar om i plenum den här veckan och det behandlas vid en så omöjlig tidpunkt.
