# ID: svediakorp-gov424380
# author: Jackson (PPE-DE). - (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 464
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag stöder helhjärtat tanken bakom detta direktiv men det finns vissa test som vi bör låta förslaget och våra ändringsförslag genomgå.
För det första, kommer befintliga och framgångsrika arrangemang för att ta hand om elektroniskt avfall att få fortsätta?
Jag anser att det finns en risk att de inte skulle det.
Parlamentets ändringsförslag betonar den enskilde tillverkarens ansvar så att ingen kan slinka ur direktivets nät, men det innebär att befintliga kollektiva ansvarssystem måste förändras.
Föredraganden har löst detta genom att tillåta sådana kollektiva ansvarssystem att fortsätta i tio år efter det att direktivet har trätt i kraft.
Det kommer att skapa två system inom en europeisk union och leda till snedvridningar av konkurrensen.
Jag ser med viss bävan fram emot de problem vi kommer att ställas för vid förlikningen i det här fallet.
För det andra, är vi medvetna om vad det kommer att kosta när vi lagstiftar?
Nej, det är vi inte.
Kostnadsbedömningen i det ursprungliga förslaget är med nödvändighet bristfällig.
Den brittiska regeringen har gjort en kostnadsbedömning där man drog lärdom av misslyckandet med kylskåpen.
Den har beräknat en möjlig, årlig kostnad för att genomföra detta direktiv på 500 miljoner euro, med en maximal besparing i kostnader för nedgrävning av sopor på ungefär 15 miljoner euro om året.
Finns det liknande beräkningar från andra länder?
Nej det gör det inte.
Kommer de att lagstifta utan att beräkna kostnaderna?
Ja, med all sannolikhet kommer de att göra det.
För det tredje, bör vi ta hänsyn till småföretagens intressen?
Föredraganden anser uppenbarligen att vi inte skall göra det för han har i ändringsförslag 15 tagit bort möjligheten att ge mikroföretag en respit på fem år för att följa direktivet och dra fördel av de tekniska förändringar som de större företagen måhända banar väg för.
Jag beklagar det mycket och jag kommer inte att stödja det ändringsförslaget.
För det fjärde, hjälper det vi gör ansvarsfulla företag?
Inte ännu.
I sin nuvarande utformning skapar direktivet en möjlighet att en del företag kan komma att tvingas betala för de som åker snålskjuts på systemet.
Vi ser fram emot att få höra kommissionärens svar på ändringsförslag 92.
För det femte, är vi rättvisa mot de lokala myndigheterna?
Nej, de lämnas utan avseende i ändringsförslagen.
För det sjätte, är det klokt att höja målen för återvinningen?
Nej.
Det görs inte på grundval av någon bedömning av kostnader eller genomförbarhet.
Parlamentet höjer vanemässigt mål - alla mål.
Det är en mycket dålig vana från fackföreningarna och en som vi bör göra oss av med.
