# ID: svediakorp-gov424365
# author: Schröder, Ilka (GUE/NGL) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 395
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
För mig är den avgörande frågan i betänkandet inte frågan om när vilka nationella domstolar skall vara ansvariga för ett europeiskt patent.
För mig handlar det mycket mer om vilket syfte förslaget har och vad ett sådant patent egentligen åstadkommer.
Betänkandet och ytterligare andra planerade ändringar av gemenskapspatentet skall göra patentansökningarna mer attraktiva genom att patentskyddet utvidgas till att gälla omedelbart inom Europeiska unionen.
Ett patent ger intrycket att ansökaren har uppfunnit allt det som hennes patentansökan gäller.
I regel stöder hon sig dock på allsköns kunskap som människor före henne har utvecklat och vidareutvecklat och som hon endast kan utnyttja, och det gratis, så länge det inte faller under patentlagarna.
Inte minst under nuvarande arbete för att patentera fler mjukvaruprogram blir det absurda tydligt.
Inte ens olika räknemetoder i dataprogrammen skulle längre vara fria.
Därmed rycks grunden för ett nytt dataprogram ur händerna på utvecklaren.
Ofta hör man från patentförespråkare argumentet att patenten skulle gynna dem som sitter och knåpar utan att tillhöra en koncern, de som gör sina uppfinningar privat eller åtminstone med knappa ekonomiska resurser.
Ett patent skulle skydda dessa personer mot att företag utnyttjar deras uppfinningar utan att betala ersättning till uppfinnarna och därmed utan att heller betala dem för arbetet.
Problemet med denna tanke är dock följande: Bilden motsvarar inte på långa vägar verkligheten kring patent.
Åtminstone i Tyskland är det koncerner som har och bygger ut de flesta patenten.
Privatpersoner stoppas ofta av de höga kostnaderna för att utnyttja patenten.
Precis som beteckningen immateriella rättigheter antyder, betyder patentering ingenting annat än att sätta ett pris på immateriella saker som idéer, uppfinningar och till och med upptäckter.
Det faktum att de som förfäktar kapitalismen samtidigt sätter krokben för sig själva, åtminstone de som med fast övertygelse tror att det skapar innovation och konkurrenskraft, intresserar mig inte ett dugg.
Mitt mål är nämligen fri tillgång till och utbyte av information och kunskap och en vidareutveckling av detta.
Det är just detta som är förutsättningen för ett självvalt liv och en politik som strävar efter emancipation.
Tvärtom syftar dock Palacios betänkande till att förpacka en allt större del av den globala kunskapen i varuform och göra den vinstbringande för industrin.
