# ID: svediakorp-gov424353
# author: Hatzidakis (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 551
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru vice talman!
Paketet Erika II, liksom dess föregångare Erika I, innebär viktiga steg i arbetet på att bygga upp trovärdiga säkerhetsåtgärder och att skydda havsmiljön, och alla erkänner att detta utan tvivel är betydelsefullt.
Det åtgärdspaket som vi i dag uppmanas att godkänna tycker jag lyckas åstadkomma den rätta balansen.
Det visar sig således ännu en gång att skyddet och den kvalitativa förbättringen av sjötrafiken har ett direkt samband med ökad sjöfartssäkerhet, liksom även med behovet att skydda inte bara människoliv utan också havsmiljön.
Därför skulle jag vilja gratulera Sterckx, som har arbetat oförtröttligt under lång tid för att komma fram till det resultat som vi i dag har att behandla.
Kommissionens ursprungliga förslag innehöll positiva bestämmelser med syfte att förbättra sjösäkerheten och att minska risken för nedsmutsning av havet genom olyckshändelser.
I förslaget krävs att fartygen skall använda transpondrar och färdskrivare, den s.k. svarta lådan.
Detta har faktiskt uppnåtts i Watts betänkande, som kräver att fartygen skall rätta sig efter övervaknings- och informationssystemen för sjötrafik, att man skall förbättra systemen för identifiering av fartyg, osv.
Parlamentet godkände vid den första behandlingen 29 ändringsförslag, som enligt min mening innebär förbättringar i förhållande till kommissionens förslag, och jag vill påpeka att rådet sedan godkänt de flesta av parlamentets förslag, vilket tyder på en konstruktiv inställning.
Det finns dock fortfarande några frågor som måste lösas, och därför anser jag att vi har goda skäl att lägga fram de 9 ändringsförslag som vi godkänt i utskottet för regionalpolitik, transport och turism.
Därigenom kan vi ange en konkret färdriktning, som visar vägen både för kommissionen och för rådet.
Jag vill helt kort kommentera tre av ändringsförslagen.
Ändringsförlag 1 innebär i själva verket att man ytterligare försöker klargöra att en medlemsstat, när väder- eller sjöförhållanden är ytterst ogynnsamma, kan inskränka ett fartygs möjligheter såväl att lämna som att anlöpa hamn, eftersom ett fartyg som ligger i hamn ibland utgör en större fara för säkerheten och en fara för nedsmutsning just i hamnen.
Jag anser att det är helt rätt, när vårt utskott, utskottet för regionalpolitik, transport och turism, hävdar att beslutet om att lämna en hamn bör överlåtas till befälhavaren, som givetvis bör förklara av vilka skäl han eller hon fattar ett konkret beslut.
I ändringsförslag 2 försöker vi på ett mera realistiskt sätt hantera frågan om de kostnader för förorsakad nedsmutsning eller skada som en hamn kan drabbas av.
Det är således rimligt att hamnarna blir mera benägna att ta emot ett fartyg som är i dåligt skick, när hamnmyndigheterna vet att de kommer att få en rimlig och omedelbar ersättning för de utgifter som saneringsarbetet medför.
Ändringsförslag 3, slutligen, innebär att man omedelbart skall ställa nödvändiga resurser till medlemsstaternas förfogande, för att nödhamnarna skall få fullgoda resurser och anläggningar för assistans, bärgning och sanering av föroreningar.
Och för att uppnå detta mål är det viktigt att Sterckx förslag innebär en frist på 18 månader, så att dessa förslag inte bara blir en from förhoppning utan blir juridiskt bindande för alla Europeiska unionens medlemsstater.
