# ID: svediakorp-gov424344
# author: Van Orden (PPE-DE). - (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 497
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag träffade både Shimon Peres och Yassir Arafat i Mellanöstern förra sommaren.
Då var situationen förtvivlad.
Det var en ond cirkel av brutalt våld samtidigt som man visste att det som behövdes för en lösning hade varit på bordet i Camp David och Taba.
Sedan dess har säkerhetssituationen försämrats på ett katastrofalt sätt.
Extremistiska terrorister har begått de mest vidriga handlingar och avsiktligt spelat på utsatta människors känslor, fördomar, okunnighet och farhågor, i synnerhet i de muslimska samhällena, och väckt den djupaste fruktan bland israelerna.
Vi bör ha Israels strategiska sårbarhet i åtanke, ett litet land, vars folk har utsatts för de hemskaste terroristattacker, på samma gång oförutsägbara och slumpmässiga samtidigt som de har organiserats och planerats för att effekten skall bli så blodig och förödande som möjligt.
Jag tänker på den israeliska moder som inte lät sina små barn åka med samma buss för att hon inte skulle förlora dem alla.
Jag tänker på föräldrarna till de tonåringar och andra som har mördats eller lemlästats i oräkneliga terroristattacker av självmordsbombare.
Det finns inte något moraliskt eller politiskt försvar för så fasansfulla handlingar.
Men jag har ingenting till övers för Ariel Sharon.
I själva verket är jag förbryllad och förfärad över hans agerande.
Å ena sidan har han krävt av palestinska myndigheten att den skall slå ner på terroristerna bland dem men å den andra har han lamslagit de organ som har möjlighet att vidta sådan åtgärder.
Han har sökt förändra de arabiska folkens inställning till Israel, men genom sina handlingar har han bidragit till att ge näring åt ett uråldrigt hat i ännu en generation palestinier och underblåsa martyrkulten.
Vi måste erkänna det palestinska folkets förtvivlade belägenhet, så många av dem övergivna av sina arabiska bröder i flyktingläger i generationer, ett rov för extremister, så ofta som de har saknat en ledning som i avgörande stunder skulle kunna hjälpa dem att befria sig från deras elände.
Detta är det råmaterial vi har att arbeta med.
I det här skedet bör Europeiska unionen inte se till sina egna intressen och försöka verka för en roll för sig själv, utan istället bör man vara balanserad, positiv och konstruktiv.
Det skulle förvisso inte gagna EU om man tog ställning för en sida i denna fråga genom någon form av sanktioner mot Israel, till exempel.
Det skulle endast uppfattas som betryggande av extremisterna och skärpa meningsskiljaktigheterna med Förenta staterna.
Det som nu behövs är ett djärvt, generöst, enträget internationellt initiativ tillsammans med de europeiska länderna, Förenta staterna, Ryssland och välmenande arabstater, där alla talar med en stämma.
Vi måste samlas kring ett tydligt erbjudande om massivt internationellt bistånd.
Det finns andra mörka krafter som väntar i kulisserna av denna konflikt.
Tiden håller på att ta slut.
