# ID: svediakorp-gov424226
# author: Bourlanges (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 385
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle först och främst vilja sälla mig till mina kolleger och tacka och gratulera Jo McCartin till hans betänkande.
McCartin hoppade in för att åta sig detta betänkande (det var jag som skulle ha utarbetat det) och han har utfört denna uppgift med stor begåvning och principfasthet: hans betänkande är ett mästerverk när det gäller dess avvägning, nyansering och positiva anda.
Jag skulle personligen vilja hylla honom och jag önskar innerligt att detta betänkande kommer att antas vid omröstningen.
McCartin gör rätt i att föreslå att ansvarsfrihet skall beviljas.
De problem som uppstått gäller egentligen inte genomförandets regelbundenhet utan är snarare problem med en allt mer bristande realism, vilket har sagts, mellan å ena sidan de ekonomiska framtidsutsikterna som de fastställdes i Berlin och de budgetbestämmelser som kommissionen årligen fastställer, och å andra sidan de verkliga behov som visar sig i budgetgenomförandet.
Vissa ändringar måste göras när det gäller denna fråga.
I fråga om Morganbetänkandet sällar jag mig till Avilés yttrande när det gäller det faktum att vi inte kan stödja vägran att bevilja ansvarsfrihet för Ekonomiska och sociala kommittén för två på varandra följande budgetår, eftersom detta organ har gjort avsevärda ansträngningar för att förbättra situationen, och eftersom det aldrig är bra att bemöta den positiva ändring som har inletts med upprätthållandet av sanktioner.
Jag anser följaktligen att Ekonomiska och sociala kommitténs positiva ansträngningar kräver ett positivt tecken från vår sida.
När det gäller Virrankoskibetänkandet ansluter jag mig till det inlägg som Astrid Lulling just gjorde om de problem som tas upp i punkterna 25 och 33 i resolutionen.
Man kan vara positivt inställd till att arbetet inom detta parlament endast utförs i Bryssel, men så snart som andra bestämmelser fastställs i fördraget, i vilket flera arbetsplatser förordas, är vi skyldiga att se till att detta arbete kan utföras under korrekta förhållanden.
Men i punkterna 25 och 33 tycks dessa bestämmelser i fördraget försåtligt ifrågasättas.
Van Hulten har sagt att endast en medlemsstat ville ha fördraget, och denna bedömning får stå för honom.
Fördraget är ett uttryck för en kollektiv vilja, för en politisk balans, och vi måste alla tillsammans respektera det.
