# ID: svediakorp-gov424213
# author: van Dam (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 392
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det jättelika budgetöverskottet år 2000, 11,6 miljarder euro, visar att förvaltningen av budgeten fortfarande har stora brister.
När det gäller strukturfonderna så börjar de för låga utgifterna bli strukturella.
Vi anser att de belopp som inte givits ut efter två år i alla fall måste betalas tillbaka till medlemsstaterna.
De kan då till exempel minska sin statsskuld.
Därför stöder vi ändringsförslag 9 av kollega Heaton-Harris.
Förvaltningen av strukturfonderna måste bli mycket bättre.
De invecklade gemenskapsreglerna måste bli enklare.
Samordningen mellan kommissionen och medlemsstaterna är mycket undermålig.
Det finns stora hål i den finansiella kontrollen, både före (ex-ante) och efter (ex-post).
Det nuvarande systemet för värdekorrigering måste ändras snabbt eftersom det stimulerar medlemsstaterna att dölja oegentligheter och bedrägerier i stället för att anmäla fiffel.
Det har vi vetat i flera år men fortfarande gör kommissionen och medlemsstaterna väldigt litet åt det.
Vi är besvikna över att programmen för föranslutningsstöd inte uppnår sina mål på långt när.
De konstateranden som revisionsrätten gör i sin specialrapport är oroväckande.
Vi tycker det är oacceptabelt att kandidatländerna antagligen inte kan sätta i gång de olika stödprogrammen under det här året 2002.
Jag ber kommissionen berätta hur läget ser ut just nu.
Den reform av Europeiska kommissionen som sattes igång år 1999 har ännu inte gett några konkreta resultat år 2000.
Kommissionären skall väl nu ha litet insikt i vilka resultat som gjorts under år 2001.
Vi är nyfikna på om hon vill lätta litet på slöjan i det avseendet.
Även när det gäller stödprogrammen för utvecklingssamarbete har alldeles för litet medel utbetalats.
Dubblering med medlemsstaternas åtgärder kan vara en av orsakerna till det.
Skulle kommissionen kunna ge en bild av det inom kort?
Vi anser att subsidiaritetsprincipen måste användas på allvar i EU: s utvecklingspolitik.
Slutligen, herr talman, är det chockerande att höra att varje sammanträde i Strasbourg kostar cirka 11,5 miljoner euro extra per vecka och då har ingen hänsyn tagits till miljöbelastningen.
Europaparlamentet tvingas till det endast för att uppfylla en enda medlemsstats önskemål.
Det vore därför rättvist om den medlemsstaten skulle ersätta denna kammare med den beräknade totala merkostnaden på cirka 138 miljoner euro per år.
