# ID: svediakorp-gov424158
# author: Schmidt, Olle (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 333
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Jag vill koncentrera mig på Argoprogrammet och börja med att tacka Oostlander för ett bra betänkande.
Vid utskottets behandling gick ett antal förslag igenom som ytterligare stärkte programmets gemensamma dimension.
Det kan inte, herr talman, nog poängteras hur viktigt det är att EU får ett gemensamt synsätt när det gäller asylfrågorna.
Då är det viktigt att de administrativa rutinerna fungerar på ett likartat sätt överallt.
De människor som söker sig till Europa skall behandlas på ett respektfullt, humant och likvärdigt sätt.
Dessa människor får inte skeppas mellan de olika medlemsländerna som varor, såsom tyvärr ofta sker idag.
De senaste åren visar med all tydlighet på behovet av gemensamma program och gemensam finansiering inom asylområdet.
Det behövs, precis som övriga kolleger har sagt, utbildning, utbyte av erfarenheter och utveckling av gemensam praxis.
Kandidatländerna, som kommer att bilda EU: s nya yttre gränser, är självfallet också viktiga i detta sammanhang.
Tyvärr, och det tycker jag förtjänar att påpekas, har EU: s flykting- och asylpolitik under de senaste åren mest präglats av rakt motsatta tendenser.
Medlemsländerna har ofta agerat kortsiktigt och oövertänkt, med katastrofala mänskliga lidanden som följd.
Ibland kan man undra om vissa medlemsländer har tävlat i att åsidosätta humanism och rättssäkerhet.
Den liberala gruppen har, som Oostlander påpekade, lagt fram ett ändringsförslag som handlar om en vidare definition av flyktingbegreppet i Genèvekonventionen.
Genèvekonventionen utgör förvisso den grundpelare som asyl- och flyktingpolitiken måste utgå ifrån, men det finns anledning att anpassa praxis efter förändringarna i verkligheten.
Såsom Robert Evans påpekade har de senaste årens erfarenheter visat på detta.
Flyktingar måste kunna söka skydd såväl från staten som från trakasserier i hemlandet, och därför behövs en vidare definition.
Vi föreslår således en vidare definition, och vi hoppas att kammaren också kan acceptera vårt förslag.
