# ID: svediakorp-gov424122
# author: Keßler (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 293
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Föreliggande nederländska initiativ bör principiellt välkomnas.
Ett sådant initiativ för ett europeiskt samarbete för effektivare rättsliga åtgärder mot förbrytelser bör stödjas, i synnerhet när det handlar om så avskyvärda gärningar som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
Mitt syfte var att hålla initiativet med avseende på förfarandet för informationsutbyte mellan kontaktpunkterna så enkelt som möjligt.
Denna avsikt stöds också från tysk och nederländsk sida i rådet.
Därför ansåg jag att det var riktigt att i artikel 2.2 hänvisa till den aktuella gällande lagen om rättshjälp mellan medlemsstaterna, som fastslagits i bi- och multilaterala fördrag.
Tvärtemot vad föredraganden anser finns det faktiskt mellan alla medlemsstater ett sådant avtal, nämligen det som godkändes av Europarådet den 20 april 1959.
Dessutom finns det ett nytt avtal om rättshjälp från maj 2000, som är anpassat till mer aktuella förhållanden, men som ännu inte ratificerats av alla medlemsstater.
Detta nya avtal om rättshjälp vore redan en tydlig förenkling, som alltså skulle göra det överflödigt att skapa ett nytt förfarande.
Nu var visserligen föredraganden införstådd med hänvisningen till de befintliga avtalen, men han ville inte stödja att man strök det nya förfarande som skulle införas i artiklarna 3-6.
Eftersom jag inte ville ta risken att utskottet godkände ett sådant motsägelsefullt betänkande, avstod jag till slut från att lämna in de förutnämnda ändringsförslagen.
Men jag hyser fortfarande starka betänkligheter.
Likaså vill jag betona att jag anser att det är utomordentligt viktigt att skapa ett europeiskt nätverk av kontaktpunkter.
Jag hoppas också att framgången för detta nätverk och detta viktiga initiativ inte påverkas negativt av tvister om förfarandet.
Jag gratulerar herr Kirkhope till hans betänkande.
