# ID: svediakorp-gov424028
# author: Schleicher (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 324
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
I motsats till föregående talare som anser att för få åtgärder har vidtagits, måste jag säga att jag som ledamot och vice ordförande för utskottet för konstitutionella frågor är oroad över de åtgärder som regeringarna har föreslagit.
På de nämnda områdena formulerar Europeiska rådet mål som emellanåt starkt inkräktar på medlemsstaternas befogenheter.
Bara för att den öppna samordningen inte längre nämns uttryckligen som en särskilt lämplig politisk metod för dessa politikområden, får vi inte glömma att en granskning på europeisk nivå av de mål och riktlinjer som medlemsstaterna skall genomföra fortfarande är det förfarande som skall tillämpas.
I resultatet kallas detta den öppna samordningen.
Ett sådant förfarande är djupt odemokratiskt.
Varken Europaparlamentet eller de nationella parlamenten engageras.
Detta är ett brott mot gällande fördrag.
Men det är även en skymf mot det som regeringarna i december 2001 i Laeken formulerade som mål för nästa regeringskonferens och satte upp som den viktigaste frågan för konventet, nämligen ansvarsfördelningen mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna.
Från konstitutionell synpunkt är det avslöjande att rådet i Barcelona konstaterar att det krävs förenkling i processen för den europeiska sysselsättningsstrategin och att särskilt antalet sysselsättningspolitiska riktlinjer måste minskas.
Ja, vem var det som inledde processen?
Tydligare kan nödvändigheten av en entydig ansvarsfördelning knappast dokumenteras.
Jag kan bara uppmana regeringscheferna i medlemsstaterna att hålla sig till de befogenheter som formuleras i gällande fördrag och inte göra anspråk på rättigheter som inte täcks av vare sig de nationella författningarna eller de europeiska fördragen.
Rådets uppmaning till medlemsstaterna att skapa flexibilitet på de nationella arbetsmarknaderna kommer däremot med all säkerhet att leda till mer än utopiska europeiska mål och riktlinjer.
Förutom att undvika inflation i målsättningarna bör regeringscheferna i medlemsstaterna också undvika inflation i rådgivningen och i stället koncentrera sig på realistiska uppgifter för EU som täcks av fördragen.
