# ID: svediakorp-gov424007
# author: Salafranca Sánchez-Neyra (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 576
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag anser att den här debatten inte handlar om att förhärliga resultaten eller sopa saker under mattan, utan snarare om att göra en objektiv uppskattning, så balanserad som möjligt, av de resultat som uppnåddes i Barcelona.
Enligt min åsikt nåddes en rimlig balans mellan det önskvärda och det möjliga i Barcelona, vilket ger Europeiska unionen möjligheter att gå vidare, såväl i den interna dimensionen som i den externa.
En hel rad beslut har fattats på mycket viktiga områden som till exempel infrastrukturer, det är uppenbart att Europa inte kan vara enat om man inte gör framsteg i arbetet med att förbättra infrastrukturerna, bland annat på grund av att marknadsintegrering inte bara är ett politiskt eller juridiskt begrepp, utan framför allt ett fysiskt begrepp.
Herr talman!
I dag, när det talas så mycket om att driva fram förändringar och om de mål och utmaningar som vårt Europa i förvandling står inför, anser jag att man måste ha klart för sig vad man kan vänta med och vad man inte kan vänta med och rangordna dessa prioriteringar.
En fråga man inte kan vänta med i raden av brådskande frågor är infrastrukturerna: eftersom det är ett orörligt system är de förseningar som har hopats omöjliga att återhämta.
Det samma gäller, herr talman, den sociala dialogen.
När det gäller åsikter är det inte färgen som är det viktiga.
När jag talar om åsikter syftar jag naturligtvis inte på de uttalanden som talesmannen för terroristorganisationen ETA här i parlamentet, Gorostiaga, har gjort.
Han skulle faktiskt även kunna framföra sina kondoleanser till offren för de personer vars åsikter han uttrycker här.
Herr talman, som jag sade är det inte åsikternas färg som är det viktiga, utan om de är sanna eller falska.
Herr talman, ingen kan i dag påstå att ju mer flexibelt ett system är, desto mindre arbetslöshet finns det.
Vad som däremot är odiskutabelt är att det inte finns någon grupp eller enskild person som kan ha monopol på socialfrågorna, eftersom det är arbetslöshetssiffrorna och kvantiteten och kvaliteten på de tjänster som staten tillhandahåller våra medborgare som ger politiken den verkliga sociala karaktären.
Därför föredrar vi att låta andra politiska grupper drömma om utopin att bygga sociala paradis ovanpå ekonomiska kyrkogårdar.
Endast i välmående samhällen kan befolkningens sociala behov tillgodoses.
I det här sammanhanget, herr talman, måste det sägas att det viktiga är att reformera för att bevara kärnan i den europeiska sociala modellen.
Det är viktigt att tänka på att produktiviteten och konkurrenskraften i våra ekonomier är absolut nödvändiga faktorer för att stimulera denna process.
Konkurrenskraft och protektionism är en fullständigt omöjlig kombination.
Ländernas ekonomiska historia visar klart och tydligt att handelshinder och protektionism är historiska brister och även en historisk källa till fattigdom.
Berlinmurens fall visar tydligt vad vi finner när vi lyfter på mattan.
Därför, herr talman, välkomnar jag slutsatserna från Barcelona, eftersom de kan bidra till en återhämtning av den europeiska ekonomins konkurrenskraft, för att åter finna vägen till tillväxt och för att bekämpa det plågsamma problemet med arbetslösheten.
Följaktligen ger jag och min grupp ett erkännande till de ansträngningar som kommissionen, och naturligtvis även rådets tjänstgörande ordförandeskap, har genomfört.
(Applåder)
