# ID: svediakorp-gov423980
# author: García-Margallo y Marfil (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 528
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill lyckönska mig själv och mina kolleger till en enig resolution i denna fråga.
Klementinproblemet är inte en isolerad företeelse utan den faller inom en kedja av spänningar som finns i handelsförbindelserna mellan Förenta staterna och Europeiska unionen.
Jag skall inte upprätthålla mig vid att berätta om dem alla, däremot vill jag -som jag gjorde i går då jag talade om den transatlantiska dialogen - tala om problemet med det hormonbehandlade köttet, banankriget, stödet till de nordamerikanska flyglinjerna, som har gjort att de våra fått sämre konkurrenskraft och de massiva exportbidragen som förklarats illegala.
Det allvarliga är inte att det skett, utan att vi, som det verkar, befinner oss i inledningen till en ny protektionistisk fas som visat sig i problemet med stål (som vi diskuterade i går) och också med klementinerna.
Jag vill också understryka att problemet med klementinerna, om möjligt, är allvarligare än frågan om stålet.
Stålet skall beläggas med införselavgifter som kommer att göra importen dyrare.
När det gäller klementinerna har man stängt gränserna helt enkelt.
Därför sade jag i går att jag när det gäller klementinerna kommer att kräva samma stränghet och energi som i stålfrågan, om vi vill bibehålla vår trovärdighet och hålla huvudet högt i Världshandelsorganisationen.
Jag vill rätta Jové, som fallit i frestelsen att passa på att ge den spanska regeringen en känga.
Kommissionen känner till denna fråga sedan lång tid tillbaka och om han följt ärendet lite närmare skulle han sett ett svar från Lamy i vilket han i december svarar mig att den ansvariga i Förenta staterna för hälsa och säkerhet, Zoellick, träffade en företrädare för kommissionen som kände till situationen, genom regeringen och genom att jag hade ställt en fråga den 12 december.
Men detta är ett känsloutlopp jag tolererar och förstår eftersom ni är i opposition.
När det gäller petitum, håller jag med om vad som sagts.
Det handlar till att börja med om att ersätta de drabbade, för det andra att fortsätta dialogen med Förenta staterna (eftersom vi vet att det är bättre med en dålig uppgörelse än en bra tvist, särskilt när en bra tvist kan hålla på i flera år och omintetgöra våra skördar) och för det tredje att så fort som möjligt initiera förfarandet i kommitté 133.
Jag insisterar på att göra det mer som ett påtrycknings- och förhandlingsmedel för att föra Förenta staterna till förhandlingsbordet än i syfte att inleda ett förfarande som skulle leda till ad calendas graecas.
Jag understryker att den spanska regeringen -vare sig Jové tycker om det eller ej - påbörjade detta i december, som Lamy visat.
Försök därför ge kängor någon annanstans och låt oss enas kring försvaret av de spanska klementinerna som är det enda syfte som leder mig i denna stund, precis som jag är säker på att det också är talmannens, som - med tanke på hans entusiasm - generöst gett mig mer tid än vad jag har rätt till.
