# ID: svediakorp-gov423963
# author: Malmström (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 339
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Tunisien är ett land där det förekommer stora övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.
Ibland tycks övergreppen ske i skymundan.
Oppositionen förföljs, det finns minst tusen politiska fångar i fängelse, yttrandefriheten är minimal, föreningsfriheten inskränkt.
Journalister och demokratiarbetare trakasseras och advokater tillåts inte arbeta.
Flera tunisiska människorättskämpar har blivit nominerade till Sacharov-priset, och vi har i denna kammare flera gånger kritiserat Tunisien.
Nu finns det anledning igen.
Den liberala gruppen känner stor oro inför processen mot Hamma Hammami och hans kamrater i det förbjuda kommunistpartiet.
Processen mot dem är en fars och hanteringen är helt oacceptabel.
Det kommer protester från hela världen.
Till och med i mitt land där Tunisien sällan omnämns har det de senaste dagarna förekommit flera upprörda artiklar i tidningarna om behandlingen av medlemmarna i det tunisiska kommunistpartiet.
Hammami, Madouri och Taamallah valde självmant att träda fram och infinna sig till rättegången.
Utvecklingen därefter är skrämmande och långt bortom rättsstatens principer.
De har misshandlats, de får inte träffa sina advokater och rättegången i sig är en stor juridisk fars.
Vi är ense om att det rör sig om samvetsfångar som måste behandlas på ett anständigt och rättsstatsmässigt sätt.
Rättegången inleds igen den 30 mars och innan dess bör de försättas på fri fot.
Eftersom de själva överlämnat sig, är detta helt naturligt.
Vi måste skicka ett meddelande till Tunisien med budskapet att vi har ögonen på landet, bevakar processen och kommer att följa den väldigt noga.
EU måste ta upp Tunisien och människorättsfrågorna i associationsavtalen och samarbetet.
Vi håller tyst alltför länge om dessa frågor.
Vi ställer hårda krav på oss själva och på kandidatländerna, men nästan inga på Tunisien.
Detta får inte fortsätta.
Människorättsfrågorna måste lyftas fram i de fortsatta kontakterna med Tunisien.
Vi får sluta fjäska för Ben Ali.
Framför allt: detta fall måste uppmärksammas.
