# ID: svediakorp-gov423821
# author: Cunha (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 656
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kommissionär, kära kolleger!
Med detta förslag har kommissionen ändrat förordningen om den gemensamma marknaden för bladtobak, förordning nr 2075 / 92, och därmed fastställt bidragen och garantigränserna för bladtobak efter sort och medlemsstat för skördarna 2002, 2003 och 2004.
Därmed skulle man kunna tro att kommissionens förslag skulle vara av rent teknisk art och begränsa sig till att anpassa de viktigaste stödåtgärderna för tobaksproduktionen i förhållande till utbud och efterfrågan av tobak på marknaden.
Ett krav på anpassning som för övrigt krävs enligt de gällande bestämmelserna eftersom kvoterna måste meddelas producenterna före den 15 april och motsvarande kontrakt ingås före den 30 maj.
Kommissionens förslag går dock mycket längre än att vara en förevändning för en teknisk justering av förordning nr 2075 / 92.
Förslaget introducerar faktiskt en smygreform som är mycket mer politiskt betydelsefull.
Förslaget går t.o.m. så långt att det anger en progressiv eliminering av bidragen för tobaken som en sista åtgärd (se skäl 5).
Därmed fastställer faktiskt kommissionen villkoren för besluten, som, i sinom tid och i förhållande till studier och förslag, kommer att läggas fram och som gemenskapens institutioner borde fatta i rätt ögonblick.
Och detta av två anledningar: För det första för att kommissionen har påbörjat en utvärdering av den gemensamma marknaden för bladtobak, en studie som bör göra det möjligt att göra en avvägning av den nuvarande gemensamma politikens effekter på området och studiens slutsatser om de blir färdiga före årsskiftet 2002.
I andra hand för att det är kommissionen själv som lovade att lägga fram förslag om en ny tobakspolitik början av nästa år, men då bara i förhållande till resultaten av de studier som nu pågår.
Naturligtvis måste det kommande förslaget motsvara de växande kraven i samhället på hållbar utveckling och produkter av hög kvalitet, och i samband med det följa de officiella uttalandena som gjorts om denna sektors framtid.
Föredraganden är av den uppfattningen att Europaparlamentet inte kan acceptera att kommissionen förekommer och antar beslut som både Europaparlamentet och rådet skall fatta under de närmaste månaderna eller nästa år, i förhållande till utvärderingen och de senaste resultaten på området, som nämnts tidigare.
Därmed begränsar sig föredragandens ändringsförslag till att göra en realistisk och i huvudsak teknisk förbättring av kommissionens förslag utan att fördjupa sig i en politisk debatt om tobaksstödens framtida form, vilken nog kommer att ses över först 2003, med stöd av de tidigare nämnda studiernas resultat.
Då måste vi naturligtvis komma ihåg att föredragandens uppfattning inte alls innebär ett accepterande av status quo, som jag för övrigt tycker är ohållbart för framtiden.
Det är därför som föredraganden gjort ändringsförslag 23, för att få tillbaka lite av den kompromissvilja som fanns då den gemensamma fonden för tobak infördes.
Detta ändringsförslag har en dubbel betydelse: Att för det första acceptera att fondens medel inte bara används för förebyggande åtgärder mot rökning och experimentåtgärder för att övergå till annan verksamhet, utan också för att behålla finansieringen av den agronomiska forskningen om andra mindre hälso- och miljöfarliga tobakssorter, och i andra hand ändra procentsatsen på indragningen av stöden från två till tre procent, varmed både kommissionens förslag på fem procent och de ursprungliga två procenten avvisas.
För att garantera den kompromissvilja som finns föreslår föredraganden att ändringsförslag 9 och 13 också avvisas.
De nästan 130 000 tobaksodlare som finns i Europeiska unionen, de flesta i ogynnsamma områden i Sydeuropa, förtjänar att gemenskapens institutioner bryr sig om dem och tar ansvar för deras framtid.
Därför är det också viktigt att vi får tillgång till adekvata utvärderingar om de nuvarande förhållandena för att kunna komma med realistiska förslag inför framtiden, men först när vi vet exakt vilka effekter den nuvarande politiken har.
