# ID: svediakorp-gov423805
# author: Nielson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 738
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Jag kommer naturligtvis att göra mitt bästa.
Europeiska rådet i Tammerfors fastställde att besöksrätten var en prioriterad fråga i samband med skapandet av ett gemensamt rättsligt område där besluten kan cirkulera fritt från en medlemsstat till en annan.
Denna prioritering är ett svar på folks sociala verklighet, eftersom de i allt högre grad flyttar mellan medlemsstaterna i och med att familjer splittras och omformas.
Som ledamoten har sagt, arbetar kommissionen nu på ett nytt förslag som för samman kommissionens förslag om föräldraansvar från september 2001, det franska initiativet om umgängesrätt från juli 2000 och Bryssel II-förordningen.
Vi hoppas kunna lägga fram detta förslag i april 2002.
I likhet med kommissionens förslag och det franska initiativet, är syftet att forma lösningar som bygger på det ömsesidiga förtroende som är inneboende i ett gemensamt rättsligt område, för att skydda barnet på bästa sätt.
Detta innebär att vi går längre än den balans som man kommit fram till i Haagkonventionen, samtidigt som vi erkänner deras värde genom att ta itu med internationella situationer.
För att nå detta mål lade kommissionen i november 2001 fram ett förslag om undertecknande av Haagkonventionen från 1996.
Kommissionen delar fullständigt ert intresse om att gå snabbt fram.
Detta verkar nu vara möjligt, särskilt mot bakgrund av erkännandet av behovet av en gemenskapsspecifik lösning under justitie- och inrikesministrarnas informella sammanträde i Santiago de Compostela i februari 2002, som utgjorde sista ordet när det gäller bortförande av barn till den medlemsstat där barnet är bosatt, och då medlemsstaten till vilken barnet har bortförts endast kan vidta tillfälliga åtgärder.
Vi hoppas att detta arbete även i fortsättningen skall främjas genom Europaparlamentets stöd.
Ledamöterna har helt rätt när de påpekar betydelsen av att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan de nationella domarna när det gäller verkställande av beslut som fattats i en annan medlemsstat.
Under åtskilliga år har kommissionen, genom Grotius-programmet och gemenskapsprogrammet Grotius civilrätt, kontinuerligt stött projekt som syftar till att föra samman domare från olika länder för att förbättra den ömsesidiga förståelsen för rättssystemen i medlemsstaterna.
Ett betydande antal av dessa projekt har inriktats på familjerätt.
Stöd för sådana projekt kommer fortsättningsvis att finnas tillgängligt genom det nya ramprogrammet för rättsligt samarbete i civilfrågor, som kommer att antas i slutet av mars.
Det nya programmet, som gäller mellan 2002 och 2006, kommer att tilldelas större budgetmedel än de tidigare programmen.
Ni kanske vill veta att, när det gäller genomförandet av det nya programmet under 2002 överväger kommissionen att prioritera fortbildning för rättstillämpare om gemenskapsinstrument inom området för rättsligt samarbete i civilfrågor, däribland, t.ex., Bryssel II-förordningen.
Det nya programmet kommer dessutom också att ge möjlighet för kommissionen att vidta direkta åtgärder, för att se till att gemenskapslagstiftningen tillämpas och genomförs på ett lämpligt sätt.
Sådana åtgärder kommer naturligtvis också att omfatta instrument på familjerättens område.
Jag bör nämna det europeiska rättsliga nätverket i civilfrågor, som kommer att vara operativt mot slutet av året.
Nätverket kommer också att underlätta en ömsesidig förståelse av rättssystemen i medlemsstaterna, och ge medel för att identifiera och lösa problem som har att göra med rättsligt samarbete i civilfrågor.
Följaktligen bedömer kommissionen att de nödvändiga instrumenten - när det rör rättsligt samarbete i civilfrågor, däribland familjerätten - redan finns för att man skall kunna uppfylla de mål som ledamoten nämner.
Genom att bygga på FN: s konvention om barnets rättigheter och stadgan om de grundläggande fri- och rättigheterna, ser Europeiska unionen till att barnets bästa sätts i främsta rummet i samband med alla åtgärder som påverkar honom eller henne.
Som har påpekats, är? barnets bästa? ett flytande begrepp som är öppet för olika tolkningar och som i sista hand är upp till domaren - som har alla uppgifter i målet - att fastställa.
Ett områdesövergripande projekt som kastar ljus över de olika begreppen rörande? barnets bästa?, skulle vara ett bra komplement till vårt arbete, genom att främja en ömsesidig förståelse av rättssystemen och sålunda stärka villkoret ömsesidigt förtroende för den fria cirkulationen av beslut.
Ett sådant projekt skulle kunna få finansiering enligt det ovannämnda nya ramprogrammet för rättsligt samarbete i civilfrågor.
