# ID: svediakorp-gov423780
# author: Laschet (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 296
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kolleger!
Föredraganden har beskrivit situationen i de tre gemenskaperna och i Europeiska unionen.
På det utrikespolitiska planet är frågan särskilt komplex.
Exempelvis har vi genom en av gemenskaperna fullt medlemskap i internationella organisationer, nämligen i FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) samt mandat och rösträtt i FN-organ, något som vi inte har i hela det utrikespolitiska området som sådant.
Detta blir tydligt inte minst genom de globala förändringar som har gjorts de senaste tre åren - starten för Solanas arbete 1999, dvs. en politisk situation i den europeiska utrikespolitiken, införandet av euron den 1 januari 1999 och en gemensam utrikes- och försvarspolitik till 2003 som målsättning.
Detta är ambitiösa mål som dock saknar koppling till de rättsliga underlag som beskrivs i fördragen.
Vi har i dag avtalsrätt i enlighet med artiklarna 24 och 38, som skjuter över ansvaret på en av gemenskaperna respektive medlemsstaterna som sådana.
Och i dag sluts avtal - detta måste parlamentet känna till - utan att parlamentet kan ge sitt godkännande på förhand.
Det ges budgetlöften i internationella avtal, vilka på grund av vår speciella situation sedan skall infrias av parlamentet.
Därför menar jag att frågan om juridisk person återigen måste upp på konventets föredragningslista.
Vi behöver status som juridisk person inte minst för att Europeiska unionen skall kunna bidra starkare även i FN rörande situationen efter den 11 september.
Detta kan göras parallellt med medlemsstaterna, det ersätter inte de enskilda staternas medlemskap i FN men det skulle profilera vår utrikespolitik, skapa handlingskraft och framför allt insyn för medborgarna.
Detta är den målsättning som utskottet för utrikesfrågor gärna vill infoga i samråden med konventet.
