# ID: svediakorp-gov423770
# author: Randzio-Plath (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 366
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Först av allt vill jag tacka föredragande Pérez Royo för betänkandet som tydligt visar vilka framsteg som behövs på området.
Jag vill också tacka Della Vedova för det balanserade förslaget.
Vi alla vet vilken svår uppgift samordningen av skatterna i EU är.
Praktiskt taget ingen talar längre om harmonisering av skatter.
Nu vet vi också att en kapplöpning med skatterna kan få mycket skadliga effekter på de europeiska nationella ekonomierna och på den lokala utvecklingen inom EU.
Jag vill uttryckligen tacka föredragande Della Vedova för att han ännu en gång har satt fokus på frågan om Europaparlamentets medbeslutande, jag menar nämligen att vi i samband med reformerna av fördragen och debatten om en europeisk författning även måste fundera över var gränserna går för den nationella suveräniteten i skattepolitiken.
Vi måste således även slå in på nya vägar för att definiera de skattepolitiska hörnpelarna i vårt gemensamma intresse.
Därför menar jag att konventet skulle göra klokt i att ta upp även denna fråga och kräva fördragsreformer som lämnar enhällighetsprincipen till förmån för majoritetsprincipen i EU: s skattepolitik.
När vi i dag behandlar kommissionens verkligen utmärkta, mycket praktiskt orienterade och därmed mycket riktiga dokument står vi givetvis långt från ett sådant mål.
Det stämmer att kommissionens balansräkning tar oss ned på jorden när det handlar om samordningen.
Visst är det en besvikelse på momsområdet att vi fortfarande står långt från att tillämpa principen om ursprungsland.
Därför bör kommissionens alla praktiskt orienterade infallsvinklar stödjas, även om vi aldrig får förlora målet ur sikte.
Diverse andra områden för skattesamordning saknar dock framtidsperspektiv.
Jag menar att företagsbeskattningen inte på långa vägar förverkligar syftet med Montipaketet.
Hur som helst måste vi torka ut skatteoaserna och få bukt med de konkurrenssnedvridande skattelättnaderna för juridiska eller fysiska personer som inte är bosatta inom området.
Detta måste vara vårt mål, precis som minimikravet på enhetliga skatterättsliga definitioner av allt från basbelopp till vinster.
Jag skulle vara mycket tacksam om Europaparlamentet kunde enas om ett enhetligt språk för dessa bestämmelser.
Alldeles säkert skulle det även få regeringarna att satsa framåt.
